Det absolut viktigaste i all vår rapportering är att den är korrekt. Det är överordnat allting annat. Det finns faktiskt inget som är viktigare i nyhetsrapporteringen.
Vi ska också vara transparenta med vad vi vet – och vad vi inte vet.
Ibland kan det förstås även bli fel i rapporteringen. Vi på Omni försöker alltid vara tydliga och snabba med eventuella rättelser och förtydliganden. I P1 Medierna kan du lyssna på vår redaktionschef Matilda Glaser som resonerar klokt om just rättelser i medier.
Men det kan också vara en svår bedömningsfråga vad som är rätt och vad som är fel. När det gäller rapportering om svensk politik är inte sällan det fallet. Det är ju också så att nyanserna i den rapporteringen kan bli väldigt omdiskuterade. Ett citat kan exempelvis, sprunget ur sitt sammanhang, feltolkas. En politiker kan också ha sagt en sak, men i efterhand säga att han eller hon menade delvis en annan sak.
Vår uppgift är, som alltid, att försöka ge hela bilden. Har exempelvis en minister sagt en sak, men i efterhand också vill klargöra att han eller hon inte menade vad som sades – så är det också ofta en viktig del av nyhetsberättelsen.
Men det ni läsare inte ser, och inte alltid vet, är hur just det politiska maskineriet också med många medel försöker påverka bilden som ges i medierna. Det sker förstås genom det uppenbara, alltså genom intervjuer, utspel och ibland genom vad som sägs ”off the record” till medier.
Men försök till påverkan av mediebilden görs också efter att nyheterna har publicerats. Det kan handla om att berörda politiker – eller oftare deras medarbetare – vill tillrättalägga eller få nyanserna ändrade i det som redan har skrivits. Så även hos Omni. Ibland vill de kanske bara framföra sin version av saken, ibland menar de att det finns skäl att ändra det som har skrivits.
Bara idag har vi på Omni blivit kontaktade av regeringskansliet inte mindre än vid två tillfällen då de vill att vi ändrar våra artiklar. Först av Niki Westerberg, som är pressekreterare hos klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari. Hon skrev:
God morgon,
DN har rättat i sin intervju med Romina Pourmokhtari, så jag ber er rätta er också:
Romina sa inte till DN att hon vill ha mer skogsavverkning utan mer skogsindustri – det är en viktig skillnad.
Så jag är tacksam om ni rättar det i er artikel också och tar bort ordet skogsavverkning.
TACK!
Med vänliga hälsningar,
Niki Westerberg
Pressekreterare hos klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari
Det gällde denna artikel och var en självklarhet att ändra. Om Pourmokhtari har blivit felciterad av Dagens Nyheter och de ändrat detta, så ska förstås vi också göra detta. Det är bara att beklaga att det blev fel i första ledet. Till skillnad från Dagens Nyheter så ändrade vi inte bara artikeln, utan skrev också en rättelse om saken under vår artikel. Det gör vi för att det ska vara tydligt för läsaren att artikeln har ändrats.
Några timmar senare idag blev vi även kontaktade av statsministerns biträdande presschef Susan Vo Bergqvist. Nu var tonen lite hårdare.
Hej,
Angående er artikel om Kristersson ”Kristersson: Har aldrig lovat stopp för vårdvarsel”, rubriken är inte rätt citerad alls. Ber er om rättning då den är felaktig. Den rubrik som satts har inte sagts av statsministern. Och vi kommer inte godta argument som ”om man läser texten så förstår man” – rubriken måste vara korrekt ändå.
Det citat som var är:
- Nej, jag kan inte lova vad 21 regioner tar för beslut. Det har jag aldrig sagt heller. Utan jag har sagt att staten kommer göra sitt för att så långt som möjligt undvika generella neddragningar av viktig medicinsk personal.
Tacksam för återkoppling,
Susan Vo Bergqvist.
Biträdande presschef,
Statsministerns kansli
Det här, kan man åtminstone hävda, är mer av en kantboll. Men just den här politiska frågan är också mycket laddad och varje ord som sägs i den vägs på guldvåg av politikerna. Varje nyans i svaren från statsministern kan också bli föremål för oppositionens attacker, vilket också blev fallet senare idag. Så all förståelse för att statsministerns kansli lusläser allt vi på Omni skriver.
Vår rapportering i detta fall byggde på Corren i Linköping som hade intervjuat statsministern. En bit in i intervjun ställde Corren denna fråga och fick efterföljande svar från statsministern:
Kan du lova att det inte blir några varsel?
– Nej, jag kan inte lova vad 21 regioner tar för beslut. Det har jag aldrig sagt heller. Utan jag har sagt att staten kommer göra sitt för att så långt som möjligt undvika generella neddragningar av viktig medicinsk personal.
Vår initiala artikel om saken hade den här rubriken:
Kristersson: Har aldrig lovat stopp för vårdvarsel
I artikeln hade vi sedan det fullständiga citatet av statsministern.
Vad vi hade gjort här var att använda ett så kallat ”andemeningscitat”. Det är alltså inte ett ordagrant citat, men det är ett sätt att kortfattat försöka förmedla vad som sagts i rubrikform.
Men vad är egentligen andemeningscitat? Låt oss ta ett exempel till. Låt säga att en minister får frågan om hon kommer att avgå.
Avgår du?
–Ja!
Då skulle medier kunna göra rubriken ”Ministern: Jag avgår”. Detta är då inte ett ordagrant korrekt citat, för ministern har ju bara sagt ”Ja”, men det kan vara ett tydligare sätt förmedla budskapet i just en rubrik. Och det är det vi kallar andemeningscitat.
Ett exempel till och ett verkligt sådant. Ungerns premiärminister Viktor Orbán sa i förra veckan enligt Reuters:
– Det är goda nyheter att vår konflikt med Sverige snart kommer vara över.
Rubriken i Omni blev:
Orbán: Vår konflikt med Sverige är snart över
Det är inte heller en ordagrann rubrik, det är ett förkortat citat – även om det förmedlar och väl avspeglar vad Ungerns premiärminster sa och som sedan berättas i sin fullständiga form i artikeln.
Vi gör andemeningscitat i Omni. Om det är tydligt och inte kan missförstås. Men det ska användas sparsamt och vid rätt tillfällen. Vi kortar också citat för att de ska kunna skrivas som rubriker, men också då bara om de korrekt förmedlar innebörden av det fullständiga citatet.
I fallet med Kristerssons citat kan man nog ha olika åsikter om rubriken korrekt förmedlar vad som sades eller inte. Hans medarbetare menade att så inte var fallet. Vi valde i det här fallet att backa, efter påpekandet, och ändrade rubriken till:
Kristersson vill inte lova stopp för varsel i vården
Den rubriken säger egentligen samma som den tidigare. Men, med hänsyn till hur varje ord och varje citat i just denna fråga nu diskuteras, vill vi försäkra oss om att det inte är vårt kortade citat i rubriken som politikerna munhugger om. Utan om vad statsministern sa i sin helhet. Därför ändrade vi rubriken, även om den första också kan anses vara korrekt.
Detta blev en alldeles för lång bloggpost. Men förhoppningsvis gjorde den att du som läser vet lite mer om de publicistiska beslut och avvägningar vi varje dag har att göra i Omni. Dessutom fick ni en liten inblick i hur – och med vilka ord – makten ibland kommunicerar med oss medier, men mer om det får jag skriva en annan gång.
//Markus
