Omni finansieras ungefär till hälften genom prenumerationsintäkter och till hälften genom annonsintäkter. Det är så vi finansierar våra ungefär 30 journalister stora redaktion och vårt team med elva utvecklare.
Annonser har alltid varit en del av nyhetsmedier, även på de gamla papperstidningarnas tid. Dels som en del av innehållet, där annonsörer har möjlighet att nå ut till allmänheten via nyhetsmedierna, men också som ett sätt att finansiera journalistiken.
Men digitaliseringen har inneburit en stor utmaning för nyhetsmediernas möjlighet att finansiera journalistiken genom annonsintäkter. De stora techgiganterna – tänk Meta och Google – har lagt beslag på nästan all digital annonstillväxt under flera år.
Annonser är dessutom komplexa att hantera i sin utformning. De ska smälta in och vara en naturlig del av produkten och inte störa för mycket, samtidigt som de inte får försvinna helt så att du inte ser eller ens uppmärksammar dem.
När vi startade Omni var vi pionjärer inom så kallad native advertising och satte en standard för det nya annonsformatet i Sverige, som många har följt efter. Med native advertising menar vi de gula textannonserna som du ser i vårt nyhetsflöde. De är fortsatt våra allra mest uppskattade annonser, både när vi frågar er läsare och när vi frågar annonsörerna.
Men i Omni har vi även så kallade displayannonser, alltså annonser som mer ter sig som vanlig reklam i form av bilder och ibland videor. Dessa passar vissa typer av annonsörer och kampanjer bättre och är vanligt förekommande exempelvis inne i våra artiklar.
Vi på Omni har alltid varit mycket försiktiga med hur många displayannonser vi visar och var. Jämfört med andra medier är vår annonsdensitet väldigt låg.
Trots att vi har 2 miljarder sidvisningar i appen varje år är det knappt en fjärdedel av dem som genererar visningar av displayannonser.
På våra artiklar är annonsdensiteten så låg att många läsare inte får se en endaste annons. Genom att nu flytta upp displayannonsen ett snäpp i artiklar hoppas vi lösa det problemet. Displayannonserna kommer nu att visas mellan rubriken och texten, istället för mellan texten och länkarna efter. Ni kommer att se denna ändring ske successivt i Omni framåt.
Samtidigt som vi gör detta förtydligar vi också uppmärkningen av alla annonser i Omni. Det kommer att bli lättare att läsa mer om våra annonser och även att klicka sig vidare och bli medlem i Omni Mer om man exempelvis vill betala för att läsa Omni helt annonsfritt.
Men som med alla förändringar kan de kännas obekväma till en början. Därför vill jag förvarna om denna förändring här, och jag hoppas att ni snabbt vänjer er och förstår varför vi behöver göra denna förändring.
// Markus
PS. Som alltid vill vi veta vad du tycker, därför har vi här en kortare undersökning om våra annonser. Där kan du förstås också säga vad du tycker om den lilla förändringen som vi nu gör med våra annonser och påverka vår utveckling framåt.
Vid det här laget har ni kanske redan börjat tröttna på årssummeringar och förutsägelser om nästa år. Och som alltid gillar vi på Omni att göra saker annorlunda. Istället för årskrönika bjuder vi därför på vår framtidsspaning för nyhetsindustrin för hela fem år framåt.
* * *
Ni vet redan detta. Men jag upprepar: med AI står nyhetsindustrin inför sitt mest dramatiska skifte någonsin.
Och historien har visat kraften i tidigare teknikrevolutioner.
Marknadsledare kommer att slås ut, nya aktörer kommer att bli vinnare.
Vi minns ju många av de historiska, och förnedrade, förlorarna vid teknikskiften: svenska Facit, finska Nokia och stackars Kodak. För att bara nämna några.
Men vi minns också vinnarna. De ibland lika irriterande som imponerande vinnarna.
Google, som inte bara förstod vad sök skulle innebära för internet – utan också exekverade så väl att de fick monopol på sök.
För att inte tala om den irriterande Zuckerberg. Som även han förstod den digitala spelplanen bättre än alla andra och, kan man säga, uppfann social.
Och sen irriterande Apple. Som inte bara excellerar i fantastiska produkter – utan även lagt beslag på självaste distributionen av våra nyheter.
Men allt detta följer ett välkänt mönster, nämligen detta:
Några av er känner nog igen kurvan som visar hur marknaden brukar utveckla sig vid stora transformativa teknikskiften.
Vi kommer nu att ha flera medieaktörer, som likt Nokia och Kodak gjorde inför digitaliseringen, inte alls fattar AI och sopas av banan och slutar att existera.
Vi kommer också ha ett antal aktörer, förhoppningsvis alla våra systerbolag inom Schibsted, som lyckas gå så mycket all-in på AI att vi tillräckligt kan innovera både produkterna och affären. Vi kallar det sustaining innovation.
Men sen kommer vi också ha de nya aktörerna, små startups (likt Omni) eller tech-giganter, som utan legacy, utan något att försvara kan nyttja den nya tekniken fullt ut och disrupta nyhetsmarknaden med helt nya produkter och helt nya sätt att göra medieaffärer på.
Det minsta vi nyhetsaktörer kan och måste göra i detta historiska teknikskifte är att ägna oss åt sustaining innovation. Annars har vi ingen chans.
Men jag menar också att nyhetsmedier, inte minst vi på Omni, måste ägna oss åt disruptiv innovation.
Vi kan inte bara försvara oss mot de nya uppstickarna, vi måste också äga några av de disruptiva initiativen. Vi måste hitta och investera i vägar där vi helt ställer om både hur vi i framtiden konsumerar och producerar nyheter.
På Omni har vi under hösten varit besatta av att förutse framtiden. Vi började med att dammsuga omvärlden på varje framtidsrapport som skrivits, och vi grävde även i våra egna och branschkollegors bästa tankar om framtiden.
Med hjälp av AI systematiserade vi över 300 framtidsscenarier och tematiserade dem efter sannolikhet och impact. Därefter testade vi våra idéer i workshops, konferenser och samtal med branschens skarpaste hjärnor, både inom och utanför Omni.
Efter månader av diskussioner landade vi i ett helt gäng plausibla framtidsscenarier – alltså en kvalificerad bild av den mest sannolika framtiden för vår industri.
Här presenterar vi inte alla, men nio av dessa scenarier, som vi menar helt kommer att omforma vår industri.
De här scenarierna är inte bara spekulationer – de är konkreta projektioner som visar hur det transformativa skiftet kommer att förändra spelreglerna för hela nyhetsbranschen. Vissa av dem kan kännas självklara, medan andra utmanar hur vi ser på nyheter idag.
Låt oss börja med det första och kanske mest självklara: hur AI redan nu revolutionerar redaktionerna.
#1. AI tar över nyhetsredaktionerna
Nyhetsredaktioner går mot sin största transformation någonsin. AI går från att automatisera rutinuppgifter till att helt dominera nyhetsproduktionen.
Inom 2 år: Redan idag produceras rubriker, sammanfattningar och enklare nyheter med AI:s hjälp. Och vi har bara sett början på utvecklingen.
Inom 2–4 år: AI är nu oumbärligt för nyhetsarbete. AI används för avancerad research, personalisering och för både automatisk och semiautomatisk innehållsproduktion.
5+ år: Nästan allt redaktionellt arbete görs nu med hjälp av AI. Inte bara för innehållsproduktion, utan även för nyhetsupptäckt, granskning, verifiering och research.
#2. AI leder till innehållsexplosion
En aldrig tidigare skådad mängd innehåll kommer i en nära framtid skapas med hjälp av AI. Världen kommer att svämmas över av en oändlig mängd AI-genererat nyhetsinnehåll.
Inom 2 år: AI tar över enklare nyhetsproduktion, som exempelvis sportreferat och en del börs- och marknadsbevakning. Men det är inte bara befintliga aktörer som ställer om, helt nya AI-drivna nyhetsaktörer dyker upp och utmanar.
Inom 2–4 år: AI genererar nu nästan alla typer av nyheter, även mer komplex nyhetrapportering och live-bevakning från all världens hörn. Och aktörerna är många och nya - inte alls bara traditionella nyhetsmedier.
5+ år: AI-innehåll dominerar fullständigt, och traditionella medier kämpar för att sticka ut i en värld där tillgången till AI-generade nyheter, både av hög och usel kvalitet och trovärdighet, är oändlig.
#3. Sociala medier blir primära nyhetskällan
Sociala medier är redan de ungas primära nyhetsplattform – de närmaste åren följer resten av befolkningen efter, vilket förändrar hela nyhetslandskapet.
Inom 2 år: Med TikTok som den ledande nyhetsplattformen för yngre generationer tvingas redan idag traditionella medier allt mer anpassa såväl innehåll som format och vilka plattformar man närvarar på.
Inom 2–4 år: Sociala medier är nu den primära nyhetskällan för en majoritet av befolkningen. Allt äldre målgrupper börjar anamma dessa plattformar som sitt förstahandsval för nyheter.
5+ år: Sociala medier dominerar nyhetskonsumtionen, och traditionella medier står inför en existentiell kris där de måste välja mellan att innovera och helt tänka om – eller marginaliseras.
#4. Personalisering blir norm
I en nära framtid är inte nyhetsupplevelsen längre densamma för alla – den är skräddarsydd efter individen och dennes beteende och preferenser.
Inom 2 år: Personaliserade nyhetsflöden är redan här och utvecklingen går nu i rasande fart framåt de kommande åren.
Inom 2–4 år: Det är inte bara nyhetsflöden som personaliseras, utan även nyhetsformaten och innehållet beroende på vem du är, när du läste senast, vad du tidigare har läst etc.
5+ år: Nyhetsmediers ”One-size-fits-all"-tänkande är glömt och förlåtet. Varje användare får en unik, dynamisk nyhetsupplevelse som personaliserar såväl format som flöden.
#5. AI-drivet nyhetssök förändrar allt
Nyhetssök förändras i grunden. I en nära framtid genererar AI-sök snabba, kontextuella svar som eliminerar behovet av att ens besöka traditionella nyhetssajter.
Inom 2 år: AI dominerar allt mer sökupplevelsen och erbjuder skräddarsydda svar, vilket inte bara förändrar sök som sådant - utan även hur användare hittar och konsumerar nyheter.
Inom 2–4 år: Sök är nu helt AI-drivet. Användare får allt de söker efter, även nyheter, väl sammanfattat i AI-genererade svar, som de dessutom kan interagera med.
5+ år: Nyhetssök är omdefinierat – AI-sök fungerar som både ingång och upplevelse, och många traditionella nyhetssajter måste hitta helt nya roller för att överleva.
#6. Nyheter möter förtroendekris och undvikande
Allt fler människor undviker traditionella nyhetsmedier, särskilt yngre generationer som upplever dem som alltför negativa eller irrelevanta. Samtidigt fördjupas förtroendekrisen för traditionella medier.
Inom 2 år: Nyhetsundvikandet eskalerar, särskilt bland unga, som ser traditionella medier som negativa och irrelevanta.
Inom 2–4 år: Förtroendet för traditionella medier sjunker till bottennivåer. Sociala plattformar och alternativa källor upplevs som mer trovärdiga och relevanta.
5+ år: Nyhetsundvikande är normen bland stora delar av befolkningen, och traditionella medier står inför ett akut behov av att återuppbygga förtroendet.
#7. Artikeln tappar sin plats på tronen
Den klassiska nyhetsartikeln förlorar de kommande åren sin status som solen som allt kretsar kring. Det viktigaste elementet i journalistiken är inte längre artiklar, utan nyhetsberättelsens minsta små kärnkomponenter som sömlöst kan användas till vilka format som helst.
Inom 2 år: När såväl rubriker som enklare nyhetsartiklar och live-uppdateringar produceras med hjälp av AI börjar artikeln redan utmanas på sin tidigare så självklara tron.
Inom 2–4 år: Komplexa berättelser bryts ner till dynamiska element – fakta, citat och viktiga kärnkomponenter – som i sin tur används till det format som passar användaren bäst efter dennes preferenser
5+ år: Den traditionella artikeln har förlorat sin centrala roll, när alla format är AI-drivna och anpassningsbara efter vem som konsumerar dem, när och var.
#8. Gränser mellan format och språk suddas ut
AI gör det redan idag möjligt att omvandla text till ljud, text till video och på vilka språk vi vill. Detta förändrar allt för nyhetsberättandet framåt.
Inom 2 år: Användare väljer format, exempelvis ljud eller text, och språk fritt. Nyhetsplattformar anpassar innehållet efter varje användares behov.
Inom 2-4 år: AI suddar nu ytterligare ut gränserna mellan format och språk helt. Ljud och text får samma betydelse, och allt innehåll blir globalt tillgängligt oavsett originalspråk.
5+ år: Nyheter är universellt tillgängliga, oavsett format och språk.
9. AI-drivna uppstickare omformar nyhetsmarknaden
Nya aktörer, byggda på AI-teknik, utmanar de traditionella nyhetsaktörerna med innovativa och kostnadseffektiva lösningar.
Inom 2 år: Nya AI-drivna plattformar erbjuder hyperpersonaliserade flöden och vinner snabbt publik, åtminstone bland early adopters och mer teknikvana användare.
Inom 2–4 år: AI-assistenter blir allt vanligare, vilket förändrar hur nyheter konsumeras och skapar nya marknadsförutsättningar.
5+ år: För många användare är AI-drivna assistenter nu inte bara vännen som hjälper till att hålla koll på solpaneler, barnens aktiviteter, fondernas utveckling – utan är även den primära nyhetskällan, som kombinerar relevans med direkt tillgänglighet.
Nu har jag varit öppen med Omnis bild av framtiden. Men det är inte denna bild som kommer att skilja vinnarna från förlorarna de kommande åren. Det är vilka som har kompetensen och strategierna att vända de utmaningar som bilden visar till sina möjligheter.
Jag är övertygad om att Omni kommer att vara en av dem. Faktum är att vi föddes just i ett teknikskifte som redan omvandlat nyhetsindustrin en gång, nämligen mobilrevolutionen. Nu ställer vi om och gör oss redo för ett långt mycket större teknikskifte, högst sannolikt det största vi får uppleva i vår livstid.
”Det är det viktigaste valet i våra liv”, sa Kamala Harris på Demokraternas konvent.
”Det kommer att bli den viktigaste dagen i vårt lands historia”, sa Donald Trump redan månader tidigare.
Stora ord, ja, men de bär på en kärna av sanning.
Sällan har ett amerikanskt val haft så stor betydelse – inte bara för USA utan för hela världen. Tidigare kunde vi i Europa betrakta amerikanska val med ett visst lugn, eftersom det fanns en bred konsensus i USA om att skydda Europa, särskilt under kalla kriget.
Men valet 2016, där Donald Trump tog hem segern, markerade en vändpunkt.
Inför valet 2024 följer vi i Europa utvecklingen med större oro, fullt medvetna om att resultatet kan få omvälvande konsekvenser globalt. Och vi är inte de enda i världen som gör det.
Att kalla presidentvalet för vår tids viktigaste val i världen är ingen överdrift.
Det är ett antal av världens just nu största frågor som direkt påverkas - eller avgörs - av om Kamala Harris eller Donald Trump vinner valet:
Europas säkerhet och Natos framtid
Kriget i Ukraina och pressen på Putin
Världens relation till Kina
Den globala handeln
Konflikten i Gaza och risken för ett storkrig i Mellanöstern
Klimatomställningen
Globala spridningen av populism och auktoritärt styre
Och detta är bara några av de stora frågorna som står på spel.
Med denna bakgrund gör vi på Omni vår största satsning någonsin inför det amerikanska presidentvalet. Du kanske redan har märkt intensiteten, bredden och djupet i vår rapportering. Ingen annan svensk nyhetsförmedlare är i närheten av vår omfattande bevakning – och vi har bara börjat.
I Omni Mer kommer du särskilt att märka hur vi prioriterar detta val genom fördjupande och förklarande journalistik. Varje dag ger vi dig bakgrund, analyser och perspektiv för att hjälpa dig förstå vad som kan avgöra valet – och inte minst vad som står på spel för världen, Europa och Sverige.
Inte medlem än? I tider av exceptionellt stora nyhetshändelser har vi som nyhetsförmedlare ett ansvar att göra vår fördjupande journalistik tillgänglig för fler. Därför ger vi nu dig som ännu inte är medlem möjligheten att läsa OmniMer gratis i två månader.
Vi på Omni lägger oss förstås inte i hur du röstar i dag. Eller vad du tycker i sakfrågorna. Vi är nämligen helt opolitiska, helt obundna. Vi har inte ens en ledarsida.
Men en sak tar vi ställning för. Vi tar ställning för demokratin och att utnyttja sin rätt att rösta i allmänna val.
Därför kommer här en sista uppmaning till er som ännu inte har röstat:
Gör en insats för demokratin i dag. Gå och rösta.
Detta EU-val är inte ett val som alla andra. Det sker samtidigt som Ryssland bedriver anfallskrig i Ukraina. Dessutom spås europeiska extrempartier som tar ställning för Putin – och mot Ukraina – gå framåt i EU-valet.
Det är ett milt sagt polariserat Europa som går till val.
Det finns många anledningar att stå upp för demokratin i dag och lägga din röst på det parti som du tycker står för det Europa och den framtid du vill ha.
Om du vill läsa in dig en sista gång, så läs denna artikel där vi har samlat den bästa fördjupande och förklarande läsningen från Omni Mer om EU-valet. Där hittar du även alla mediers olika valkompasser.
Nog för att jag vet att ni, Omnis läsare, är Sveriges smartaste och att ni mer än andra gillar att vara de mest insatta. Men inte trodde jag att EU-valet skulle innebära rekord i antalet nya Omni Mer-prenumeranter.
Bara de senaste veckorna har Omnis satsningar på förklaring och fördjupning om EU-valet gett oss över 4 500 nya Omni Mer-prenumeranter. Det är tiofaldigt fler än jag vågade drömma om.
Ännu mer glädjande är att förtidsröstningen tyder på att valdeltagandet i Sverige kan bli högre än någonsin i ett EU-val. Under den första veckan som det var möjligt att förtidsrösta noterades en ökning med nära 40 procent jämfört med förra EU-valet.
För oss politiskt intresserade nyhetsjournalister känns det lite som julafton i dag. Under dagen dubblar vi bemanningen och i kväll är vi ännu fler inne. Även jag är inne på redaktionen, mest för att jag inte kan låta bli.
I väg och rösta nu om du inte redan har gjort. Låt oss sätta nytt rekord i valdeltagande i dag.
Klockan 21 ikväll stänger vallokalerna.
/Markus Gustafsson, chefredaktör och vd
PS. Inte medlem i Omni Mer än? I och med EU-valet erbjuder vi alla att bli gratis medlemmar. Då ingår att du kan dela ditt abonnemang gratis med en vän eller någon i din familj. Dessutom blir Omni helt annonsfritt. Bli medlem här.
Fantastiska nyheter på Omni idag. Ines Micanovic kommer hem igen som redaktionschef!
På Omni finns nu flera kollegor som varit på Omni, prövat utmaningar utanför bolaget – för att sen komma tillbaka. Vi kallar dem boomerangs och ser det som det finaste av alla betyg för oss som team och arbetsplats.
Ines blev snabbt en stjärna på Omni när hon började som nyhetsredaktör samma år som Omni lanserads. Efter några år som redaktör blev hon redaktionschef tillsammans med Calle Sandstedt. För tre år sedan var det sorg när SVT värvade Ines, men desto gladare är vi förstås idag när Ines kommer tillbaka. Ines är den nya tidens redaktionella ledare med precis det entreprenöriella driv som vi älskar på Omni. Nu dessutom många erfarenheter rikare efter de senaste årens utflykt till SVT Online.
Vi är så stolta över att få dig tillbaka, Ines!
Redaktionschefer på Omni är nu förutom Ines Micanovic ika fantastiska ledarna Matilda Glaser och Calle Sandstedt. Dessutom fördjupningskungen Samuel Inghammar som chef för Omni Mer och börsdrottningen Sandra Johansson som redaktionschef för Omni Ekonomi. Bättre redaktionsledning kan jag inte ens drömma om att ha.
