Att AI kommer att förändra världen som vi känner den, det börjar de sakkunniga vara väldigt överens om. Men ungefär där slutar vad expertisen egentligen är överens om. Medan vissa argumenterar för hur AI riskerar att leda till världens undergång, argumenterar andra för att AI-revolutionen sannolikt kan bidra till att rädda mänskligheten från klimatkris, sjukdomar och fattigdom.

Ungefär lika kluven är just nu mediebranschen i synen på AI.

Mediebranschen är hyfsat överens om att AI kommer att innebära en omvälvande förändring, minst lika stor som digitaliseringen. De flesta är också överens om att AI helt kommer att förändra hur vi konsumerar nyheter. Visst, det finns fortfarande de medieaktörer som stoppar huvudet i sanden och ”inte riktigt tror på AI”. Men så var det också när digitaliseringen revolutionerade nyhetsmedierna.

AI kommer att förändra precis allt i vår bransch. Som tur är mestadels till det bättre. För den granskande journalistiken innebär AI att granskningar som tidigare var omöjliga nu blir möjliga. För en liten grävredaktion, med låt säga fem journalister, så innebär AI att man nu får kapacitet som om man vore 1000 eller 10 000 journalister. För oss som är besatta av själva nyhetsförmedlingen och nyhetsupplevelsen, så kommer AI göra det möjligt att ge dig din personliga nyhetsassistent (eller snarare: en hel avdelning med kanske 1000 personliga assistenter), som idag bara är förunnat en president eller en global företagsledare att ha. De flesta nyhetsdestinationer, som vi känner dem, kommer att helt få ställa om när användarbeteendet radikalt förändras (inte bara kring nyheter) och förmodligen går från pull till push. Du kommer inte längre behöva uppsöka en massa sajter eller tjänster för att få den information och hjälp du söker – utan den kommer till dig, precis där och då du mest behöver den och på det sätt du föredrar.

Ungefär så här långt är också många (om än inte majoriteten) i vår bransch överens.

Det som den senaste tiden istället blivit en stor tvistefråga är om nyhetsmedier ska tillåta AI-bolagen att få läsa våra nyheter. Det har nämligen AI-bolagen gjort i ett antal år när bolag som OpenAI, för att utveckla språkmodeller som GPT-3 och GPT-4, har dammsugit en stor del av internet för att bygga själva logiken i de så kallade språkmodellerna. Nyhetstexterna utgör visserligen en försvinnande liten andel av innehållet de har läst. Men se det ungefär som att de har haft några triljoner anställda som tillsammans har läst hela internet i flera år. Sedan har de kunna bygga maskiner som ofta är bättre än människor på att producera text, på att producera bild, på att programmera – eller för den delen på att komponera musik.

Nu har medieföretag som New York Times, The Washington Post och Reuters bestämt sig för att stoppa AI-bolagens fortsatta läsning av deras nyheter. Även Aftonbladet gjorde det nu i veckan. Några av mediebolagen menar att det OpenAI gör är upphovsrättsintrång som måste kompenseras ekonomiskt, medan andra menar att språkmodellerna riskerar att urholka hela trovärdigheten i nyhetsmedierna.

Jag menar att flera mediebolag missuppfattar vad språkmodellerna är och hur de fungerar. Språkmodellerna i sig är inga kunskapsbaser, de i sig varken är eller blir nyhetsförmedlare. Och de sparar inte ner allt vårt innehåll i sina databaser, däremot läser de innehållet och lär sig mönster av det. Språkmodellerna kan däremot, med rätt instruktioner och information, användas för att producera och förädla nyheter. Men som nyhetsförmedlare på egen hand är de fulla av hallucinationer och felaktigheter, och inte alls tänkta att användas på det sättet.

Sen är det långt ifrån säkert att det vore upphovsrättsligt klandervärt att producera nyhetsinnehåll med hjälp av språkmodellerna heller. Techanalytikern Benedict Evans förklarar det elegant när han gör jämförelsen med att vi alla snart har funktioner i våra telefoner som låter oss spela en utvald sång, men med en annan artists röst. Kanske skulle Taylor Swift ha legala synpunkter på det, och kanske också med rätta. Men vad innebär det upphovsrättsligt om man istället kan be om att få låten uppspelad med en “Taylor Swift-liknande” röst? Och vem skulle kunna åberopa rätten till ett AI-genererat musikverk som skapats med prompten/instruktionen “skapa mig en poplåt inspirerad av de senaste 10 årens pop som om du vore en ny och modernare version av Taylor Swift”?

Evans tar oss också till konstens värld, och tar då exemplet med en målning. Det finns nog de som skulle ha upphovsrättsliga synpunkter på om man med Midjourney (ett verktyg för AI-genererade bilder) tar fram ett konstverk som om det vore målat av en viss konstnär, resonerar Evans. Men om det istället är en konstnär som målar en tavla i stilen av en annan, skulle det då också anklagas för att vara stöld eller plagiat? Högst sannolikt inte. Så varför skulle det då vara upphovsrättsintrång när datorn målar ungefär som konstnären, men inte när människan gör det?

Om vi kan vara säkra på att AI förändrar världen, så kan vi också vara säkra på att generativ AI förändrar synen på upphovsrätt.

På Omni vill vi inte aktivt stoppa några AI-bolag från att läsa våra nyheter, oavsett om de sätter datorer eller människor på att läsa oss. Vi tror tvärtom att både vi och mänskligheten har nytta av att språkmodellerna tränas på högkvalitativ journalistik, och inte lämnas åt att bygga sin intelligens utifrån mindre seriösa nyhetsförmedlare. Inte minst så använder vi redan OpenAI:s tjänster på olika sätt internt på Omni idag, även Midjourney i marknadsföringssammanhang. Om vi skulle säga nej till att låta språkmodellerna ens läsa vårt innehåll, då borde vi väl också – i konsekvensens namn – inte heller använda deras tjänster?

/Markus

PS. Eftersom frågan är komplex, och vi på Omni alltid gillar att ge flera perspektiv, så bad jag förstås Chat GPT att leverera lite moteld.

Jag: Agera nu som att du är en annan chefredaktör som inte håller med om min artikel och skriv de viktigaste argumenten emot.

Chat GPT: Självklart, här kommer en sammanfattning av några viktiga motargument en motsatt sida kan ha kring din artikel:

• Upphovsrätt och ekonomi: Mediehus investerar stora summor i journalistik, granskning och produktion av nyheter. När AI-bolag, utan någon form av kompensation, använder dessa texter för att förbättra sina modeller, undermineras den ekonomiska grunden för oberoende journalistik.
• Kontroll av informationsflödet: Språkmodeller, oavsett hur de beskrivs, blir snabbt en central del av informationsflödet på nätet. Om dessa modeller tränas på nyhetsinnehåll kan det ge AI-bolagen en otillbörlig makt över hur information presenteras och tolkas.
• Trovärdighet och förvrängning: Även om modellerna inte sparar exakta texter, tar de med sig tonen, stilen och möjliga fördomar från de nyheter de tränas på. Det kan leda till att nyhetsmedia felaktigt citeras eller representeras, vilket underminerar deras trovärdighet.
• Risk för "deepfakes" och desinformation: Med hjälp av avancerade språkmodeller finns risk att skapa falska nyheter eller felaktiga uppfattningar, särskilt om de har tränats på nyhetsmaterial.
• Hotet om urholkning av yrkesrollen: Genom att AI blir bättre på att producera och emulera nyhetstexter kan det leda till att journalisters yrkesroll urholkas, med potentiella jobbförluster som följd.
• Etiska överväganden: Om AI-modeller byggs på nyhetsinnehåll utan medgivande kan det leda till etiska dilemman kring ägande, representation och autonomi.
• Förändrad konsumtionsmodell: Om AI kan generera nyheter eller nyhetsliknande innehåll baserat på vad den har "lärt sig", kan det förändra hur människor konsumerar och uppfattar nyheter, vilket i sin tur kan ha djupgående effekter på den demokratiska processen.

Chat GPT: Detta skulle kunna vara de centrala punkterna i en motståndsargumentation mot ditt tidigare inlägg. Självklart kan dessa punkter utvecklas vidare, men de ger en överblick över de huvudsakliga invändningarna en motsatt sida kan ha.

Kära läsare,

På Omni och Omni Ekonomi har vi förmånen att ha 30 fantastiska journalister. Jag vågar säga att de är Sveriges allra, allra bästa nyhetsredaktörer.

De arbetar i skift veckans alla dagar, nästan dygnets alla timmar, för att ge dig pålitliga, objektiva och noggrant granskade nyheter. Även när verkligheten är svår och komplex så säkerställer Omnis redaktörer att du får en heltäckande, kunnig och koncis nyhetsöversikt.

Två år i rad har Omni prisats som en av Sveriges bästa redaktioner, oräkneligt många gånger har Omni prisats som den bästa nyhetstjänsten. Ni är nu fantastiska 700 000 som läser oss varje vecka. Över 35 miljoner sidvisningar per vecka gör Omni till en av Sveriges största nyhetsförmedlare.

Vi är stolta över det stora förtroendet som ni visar oss.

I läsarundersökningar har ni berättat att det ni värdesätter mest med Omni är vår objektivitet och trovärdighet. Att vi håller oss borta från klickfiske och sensation. Att vi noga berättar vad som är bekräftat och inte. Att vi sammanfattar. Att vi inte nöjer oss med ett perspektiv – utan alltid försöker att ge flera.

Annonser har sedan starten varit vår affärsmodell, det är genom annonsintäkter som vi finansierar vår nyhetsrapportering. Sedan ett år tillbaka har vi även lanserat tilläggstjänsten Omni Mer, vilket också ger intäkter direkt från er läsare. Ni är redan 25 000 läsare som betalar för Omni Mer eller Omni Ekonomi. Ert ekonomiska stöd är ovärderligt för oss. Stort tack för att ni stöttar oss och stort tack för allt det innebär för vår nyhetsförmedling!

I svåra ekonomiska tider, som den världen nu går igenom, har läsarintäkterna blivit avgörande, inte bara för Omni - utan för de flesta nyhetsförmedlare. Hela medieindustrin, även vi på Omni, upplever dessvärre en ordentlig inbromsning på annonsmarknaden.

När Omni Mer nu firar 1-årsdag så är ni läsare de första som borde bjudas på födelsedagstårta. Utan er hade Omni Mer nämligen aldrig blivit den succé som det är.

När vi drog igång Omni, från allra första början, så satt vi i Kungsbrohusets källare i Stockholm. Vi visste inte hur det skulle gå till, men vi var besatta av tanken på att hitta bättre sätt att både berätta och konsumera nyheter.

Söndagen den 5 februari 2012 mailade min kollega Ian Vännman mig. Han skrev ivrigt om en bok han hade börjat läsa just den helgen.

”Tar med mig den på måndag. Jag är helt såld, det är så här vi ska utveckla vår produkt. Hela ledningen på Aftonbladet och Schibsted borde läsa den. Nu”, skrev Ian.

Jag hade då precis lämnat Aftonbladet där jag hade varit redaktionschef och ansvarig för deras nyhetsredaktion. Ian hade jobbat på samma tidning, men med produkt- och affärsutveckling.

Jag plöjde boken måndagen efter. Och så rätt Ian fick.

Eric Ries och hans, då nyutgivna och numera klassiska, “Lean Startup” förändrade allt för oss. Utvecklingsmetodiken som Ries beskrev fick oss att slänga alla skisser vi hade gjort om framtidens nyhetstjänster. Vi började istället om med helt blankt papper, för vi insåg att vi behövde förstå er nyhetsläsare mycket, mycket mer på djupet.

För nästan två år sedan sände vi nypremiären av aktieprogrammet #Uppesittarkväll i Omni Ekonomis regi. Avsnittet blev en succé med nytt tittarrekord med nästan 30 000 tittare. Sedan dess har vi gjort 23 program, fullspäckade med aktie- och spartips, och har fått enormt positiv respons från er tittare.

När vi nu går in i ett nytt år har det inneburit nya prioriteringar och vi har kommit överens med #Uppesittarkvälls grundare Nicklas Andersson och Albin Kjellberg om att gå skilda vägar. Det blir alltså inga fler avsnitt av #Uppesittarkväll i Omni Ekonomis regi.

För oss på Omni Ekonomi har det varit otroligt roligt att få följa alla tittares sparresor och vi vill tacka för allt ert engagemang - och inte minst tacka Albin och Nicklas för mycket bra samarbete. Tack också Omni Ekonomis och tittarnas egen programledare, Sandra Johansson som ni förstås fortsatt kommer få möta i Omni Ekonomi-appen!

#Uppesittarkväll som program lever ändå vidare. Nicklas Andersson och Albin Kjellberg kommer att fortsätta sända sitt omåttligt populära aktieprogram i egen regi. Programmet sänds varje månad, dagen före lön, precis som vanligt. Håll utkik efter mer info under hashtaggen Uppesittarkväll på Twitter.

Tack för att du har tittat!

/Team Omni Ekonomi

PS. Alla avsnitt av #Uppesittarkväll i Omni Ekonomis regi hittar du på tv.omniekonomi.se eller i Omni Ekonomi-appen.

Kära Omni-läsare,

Vi upplever en historiskt svår tid. 2022 skriver in sig i historieböckerna som ett år som fick hela världen i svår gungning.

Vi trodde och hoppades att vi hade fått uppleva det värsta på länge med pandemins 2020. Men så blev det natten till den 24 februari i år. De ryska trupperna rullade in över Ukrainas gräns, samtidigt som robotar föll över landet. Sedan dess är ingenting sig likt.

Vi har krig i Europa.

Vi upplever den största ekonomiska krisen på decennier.

Lägg därtill hur klimatkrisen har eskalerat och parallellt med allt annat försatt jorden i ett än mer akut nödläge.

I tider som dessa är saklig och korrekt nyhetsförmedling viktigare och mer efterfrågad än någonsin. Som en följd är ni tiotusentals nya användare som har laddat ner Omni i år och vi har räknat till över 2 miljarder sidvisningar i Omni-appen hittills i år.

Vi är förstås stolta över det enormt stora förtroendet. Vår 30 journalister starka redaktion gör allt för att dygnet runt leverera på vårt löfte om saklig nyhetsrapportering, med fler perspektiv.

Vi upplever också ytterligare en annan stark efterfrågan från er läsare: Ni vill ha förklarande journalistik. Ni vill ha fakta, bakgrund och fördjupning i de ofta komplexa och svåra nyhetsskeendena.

När vi på Omni, bara tre veckor innan Rysslands invasion av Ukraina, lanserade nya tjänsten Omni Mer – för att ge just mer fakta, förklaring och fördjupning – kunde vi inte ana att behovet skulle bli så stort som det blev just i år. Ni är nu 10 000-tals läsare som har blivit Omni Mer-medlemmar och läsningen av vår förklarande och fördjupande journalistik växer varje dag explosionsartat.