På tio år har Omni växt till ett av Sveriges största och ledande nyhetsmedier. Det är en unik prestation, åtminstone sett till de senaste 50 årens svenska mediehistoria.
I en lång text inför vårt 10-årsfirande så skriver jag, som är chefredaktör och en av medgrundarna på Omni, om lite kämpigare dagar. Nämligen om det första avgörande mötet med de norska direktörerna i Schibsted – som gick helt åt skogen.
Det var inte vi som kom på idén till Omni. Den kom från er, ni fantastiska läsare.
Under en omfattande serie djupintervjuer, långt innan Omni lanserades, delade ni med er av era önskemål för framtidens nyhetstjänst:
• Alla nyheter och perspektiv från världens alla medier, tillgängligt i en och samma moderna app med god nyhetsöverblick.
• Nyheterna kort, koncist och korrekt berättade, utan att ge avkall på kvalitet eller möjlighet till fördjupning.
Utifrån dessa önskemål tog vi de första stapplande stegen i utvecklingen av Omni, och resten är, som man brukar säga, historia.
Omni är idag, 10 år efter lanseringen, en av Sveriges största och mest uppskattade nyhetstjänster. I senaste undersökningen från Novus värderar svenska nyhetsläsare Omnis trovärdighet högre än både morgontidningar och SVT.
Med över 650,000 läsare varje vecka har ni alla bidragit till att skapa den rika väv som Omni är idag. Att ni väljer att besöka Omni åtskilliga gånger per dag motiverar oss att ständigt sikta ännu lite högre. Er entusiasm och feedback är vår kompass och det är genom att lyssna till er som vi ständigt utvecklar och förbättrar vår tjänst.
Från hela teamet på Omni, ett stort tack för att ni är en del av vår resa. Tack för våra första tio fantastiska år – ert förtroende är och förblir vår största och viktigaste bedrift.
Tankar, funderingar, synpunkter? Maila mig gärna på markus@omni.se.
Markus Gustafsson, chefredaktör och vd
PS. Missa inte att ta del av 10-årsfirandet i appen som nu pågår i flera dagar. Läs om senaste Novus-undersökningen som avslöjar hur stort Omni har blivit i olika målgrupper. Ta del av unika erbjudanden. Läs vad både kända och okända läsare har att säga om Omni. Och läs gärna min berättelse om första pitchen av Omni hos Schibsted-direktörerna i Norge - som gick helt åt skogen.
Nisse Pistol, Bosse Dynamit, Kalle Kanon och Tumba-Tarzan. Att grova brottslingar och ligaledare får smeknamn – eller öknamn – är långt ifrån någonting nytt. Det finns säkert folklivsforskare som kan förklara varför människan tenderar att ge de grövsta av alla brottslingar, ibland med människoliv på sina samveten, de snällaste av alla namn.
En del av förklaringen kanske ligger i att berättelsen om, och även nyhetsbevakningen av, kända brottslingar ibland balanserar på gränsen till att uppfattas som ren fiktion. Själv minns jag hur jag, som 22-årig nyhetsreporter på Aftonbladet, träffade Lars-Inge ”Svarten” Svartenbrandt, för en intervju som pågick i en hel dag. Svartenbrandt var nyfrälst och påstod sig ha träffat gud i duschen på fängelset i Norrköping. Han satt och reciterade bibeln för mig i timmar innan det bildmässiga vuxendopet blev av. Svartenbrandt, en av Sveriges mest ökända svenska brottslingar, promenerade ner till sjön utanför Kumla, iklädd vit kåpa, för att sen sänkas ner i vattnet av prästen. Nyhetsvärdet på den artikeln kan med rätta ifrågasättas, men någon slags filmisk underhållningssekvens blev det nog både för mig och läsarna i historien om ”Svartens” liv. Två år senare rånade Svartenbrandt ett postkontor igen.
För nyhetsmedierna finns det också praktiska förklaringar till att brottslingar får de smeknamn och öknamn som de ibland får. Inte sällan rör det sig ju om brottslingar som, åtminstone initialt, är anonyma i medierna och ibland även är oidentifierade av polisen. De skulle förstås bara kunna kallas ”gärningsmannen” eller ”33-åringen” om åldern är känd, men av begriplighetsskäl blir det enklare och effektivare med namn som Hagamannen, Lasermannen eller Arbogakvinnan. Även om dessa tre senare identifierats och namngetts i medierna som Niklas Lindgren, John Ausonius och Johanna Möller – så blir deras initiala namn helt omöjliga att tvätta bort.
Även kriminella nätverket Foxtrots ledare Rawa Majid, som nu omnämns under namnet ”Kurdiska Räven”, var till en början anonym i medierna. Han hade själv kallat sig för ”Foxkurdish” i de kriminellas favoritplattform Encrochat. Han blev snart ”Kurdiska Räven” i svenska medier, så även i Omni. Med smeknamnet kunde vi i medierna berätta vem det handlade om, utan att faktiskt skriva ut hans riktiga namn. Det blev samma sak med hans fiende i gängkriget, Mikael Tenezos som är ledare i Dalennätverket, som samtidigt började att omskrivas under namnet ”Greken”. I den pågående interna uppgörelsen inom Foxtrot-nätverket har vi nu senast också fått bekanta oss med smeknamnet "Jordgubben”, som alltså är vad Rawa Majids tidigare kumpan Ismail Abdo kallas i medierna.
Principiellt ogillar jag att vi använder smek- och öknamnen. De kan bidra till att fruktansvärda brott trivialiseras och vi riskerar även att gå de grova brottslingarnas ärenden. Därför har vi på Omni en tid diskuterat att sluta skriva ”Kurdiska Räven”, ”Greken” och ”Jordgubben”. Vi landade i att vi bör vara mycket sparsamma i användningen, även om vi inte inför totalförbud. Vi sa att det är att föredra att vi använder de riktiga namnen i rubriker och i löptext, även om vi någon gång ibland kan behöva skjuta in ett ”som även blivit känd under namnet ”Kurdiska Räven”, för att öka begripligheten för läsarna. Det är lite som när vi skriver om plattformen X, tidigare känd som Twitter.
Men så lyssnade jag nu i veckan på Berzan Kockaya, som är ordförande för Kurdiska riksförbundet. Han gav nu en ytterligare infallsvinkel på saken. Nämligen hur många kurder i Sverige känner obehag av hur just namnet ”Kurdiska räven” används i medierna. Lite på samma sätt som kineser fick lida av benämningen Kinaviruset, innan vi medier bytte linje. Jag ringde och pratade med Berzan tidigare idag, och han har onekligen en väldigt stark poäng. Han beskriver hur många kurder i Sverige lider av mediernas användning av namnet, han berättar hur kurdiska ungdomar känner sig utsatta på skolgårdarna. Så ska vi förstås inte ha det.
Vi på Omni har från och med idag bestämt att vara ytterst restriktiva med när vi benämner kriminella foxtrotnätverkets ledare Rawa Majid vid hans smeknamn. Det fanns goda anledningar att sluta använda namnet tidigare, men svenska kurders reaktion på namnet blev droppen. Det kan, för begriplighetens skull, finnas anledning att någon gång göra undantag och nämna namnet i en bisats eller så. Men i övrigt rensar vi bort smeknamnet. Vi går även in och justerar i våra senast publicerade artiklar.
Idag blev Omni Ekonomi, som redan ger Sveriges bästa rapportering av börs-, bolags- och marknadsnyheter, ännu ett snäpp bättre. Nu storsatsar vi nämligen på mer guidning och förklaring. Ett nytt dedikerat reporterteam finns på plats för att varje dag, vid sidan om nyhetsflödet i Omni Ekonomi, hjälpa läsarna att navigera i det svåra ekonomiska läget och fatta kloka investeringsbeslut. Och det är inte vilka som helst som rattar och gör denna satsning, utan det är fantastiska Sandra Johansson, Joakim Malmberg, Nina Bos, Adam Wahlfeldt och Anna Thulin. Så grymt stolt över er skapelse!
I dagarna kan du komma att se ett helt nytt annonsformat i Omni. Även om formatet är nytt i Omni, så är det inte nytt i sig – utan ett format som idag finns hos de flesta större svenska och internationella nyhetsmedier. Formatet kallas på annonsspråk ”takeover” och visas över hela skärmen ibland när du startar appen.
Detta format har länge varit mycket efterfrågat av våra annonsörer. Att vi nu, slutligen, inför annonsformatet beror på tre saker.
Den första anledningen, och den är nog den viktigaste, är att när vi började titta på detta format för ett stort antal år sedan så fanns stor ovana kring formatet, som då var ovanligt hos nyhetsmedier. Därför valde vi då bort det. Nu är formatet istället väl inövat hos läsare av nästan alla nyhetsmedier och annonstypen är nästan lika naturligt som reklamen innan man tittar på bio. Just liknelsen med bioreklamen passar formatet väldigt väl, då det är något man ser innan man tar del av upplevelsen.
En andra orsak till att vi har väntat med formatet är att vi ville ha möjlighet att styra bort annonstypen för de användare som absolut inte vill ha det. Genom möjligheten till ”annonsfritt”, för de som väljer den versionen av Omni Mer, så är detta idag möjligt.
En tredje och högaktuell orsak är förstås den allmänna konjunkturen och det svåra läget det innebär på annonsmarknaden. Alla mediebolag, även Omni, upplever stora utmaningar på annonsmarknaden och vikande annonsintäkter. Vi måste då göra allt vi kan för att försäkra oss om fortsatt finansiering av vår nyhetsförmedling. Omni och Omni Ekonomi har 45 medarbetare, varav 30 är journalister som står för nyhetsbevakningen dygnet runt, veckans alla dagar. Intäkter behöver vi alltså, oavsett om det är från annonsintäkter eller användarintäkter från Omni Mer och Omni Ekonomi.
Till alla annonsörer som läser detta kan vi berätta att våra första tester med vårt nya format har gett helt fantastiska resultat rent effektmässigt. Lägg där till att ni med formatet når Sveriges mest framåtlutade nyhetspublik, nämligen de fantastiska Omni-läsarna.
