I dagarna kan du komma att se ett helt nytt annonsformat i Omni. Även om formatet är nytt i Omni, så är det inte nytt i sig – utan ett format som idag finns hos de flesta större svenska och internationella nyhetsmedier. Formatet kallas på annonsspråk ”takeover” och visas över hela skärmen ibland när du startar appen.

Detta format har länge varit mycket efterfrågat av våra annonsörer. Att vi nu, slutligen, inför annonsformatet beror på tre saker.

Den första anledningen, och den är nog den viktigaste, är att när vi började titta på detta format för ett stort antal år sedan så fanns stor ovana kring formatet, som då var ovanligt hos nyhetsmedier. Därför valde vi då bort det. Nu är formatet istället väl inövat hos läsare av nästan alla nyhetsmedier och annonstypen är nästan lika naturligt som reklamen innan man tittar på bio. Just liknelsen med bioreklamen passar formatet väldigt väl, då det är något man ser innan man tar del av upplevelsen.

En andra orsak till att vi har väntat med formatet är att vi ville ha möjlighet att styra bort annonstypen för de användare som absolut inte vill ha det. Genom möjligheten till ”annonsfritt”, för de som väljer den versionen av Omni Mer, så är detta idag möjligt.

En tredje och högaktuell orsak är förstås den allmänna konjunkturen och det svåra läget det innebär på annonsmarknaden. Alla mediebolag, även Omni, upplever stora utmaningar på annonsmarknaden och vikande annonsintäkter. Vi måste då göra allt vi kan för att försäkra oss om fortsatt finansiering av vår nyhetsförmedling. Omni och Omni Ekonomi har 45 medarbetare, varav 30 är journalister som står för nyhetsbevakningen dygnet runt, veckans alla dagar. Intäkter behöver vi alltså, oavsett om det är från annonsintäkter eller användarintäkter från Omni Mer och Omni Ekonomi.

Till alla annonsörer som läser detta kan vi berätta att våra första tester med vårt nya format har gett helt fantastiska resultat rent effektmässigt. Lägg där till att ni med formatet når Sveriges mest framåtlutade nyhetspublik, nämligen de fantastiska Omni-läsarna.

/Markus

Att AI kommer att förändra världen som vi känner den, det börjar de sakkunniga vara väldigt överens om. Men ungefär där slutar vad expertisen egentligen är överens om. Medan vissa argumenterar för hur AI riskerar att leda till världens undergång, argumenterar andra för att AI-revolutionen sannolikt kan bidra till att rädda mänskligheten från klimatkris, sjukdomar och fattigdom.

Ungefär lika kluven är just nu mediebranschen i synen på AI.

Mediebranschen är hyfsat överens om att AI kommer att innebära en omvälvande förändring, minst lika stor som digitaliseringen. De flesta är också överens om att AI helt kommer att förändra hur vi konsumerar nyheter. Visst, det finns fortfarande de medieaktörer som stoppar huvudet i sanden och ”inte riktigt tror på AI”. Men så var det också när digitaliseringen revolutionerade nyhetsmedierna.

AI kommer att förändra precis allt i vår bransch. Som tur är mestadels till det bättre. För den granskande journalistiken innebär AI att granskningar som tidigare var omöjliga nu blir möjliga. För en liten grävredaktion, med låt säga fem journalister, så innebär AI att man nu får kapacitet som om man vore 1000 eller 10 000 journalister. För oss som är besatta av själva nyhetsförmedlingen och nyhetsupplevelsen, så kommer AI göra det möjligt att ge dig din personliga nyhetsassistent (eller snarare: en hel avdelning med kanske 1000 personliga assistenter), som idag bara är förunnat en president eller en global företagsledare att ha. De flesta nyhetsdestinationer, som vi känner dem, kommer att helt få ställa om när användarbeteendet radikalt förändras (inte bara kring nyheter) och förmodligen går från pull till push. Du kommer inte längre behöva uppsöka en massa sajter eller tjänster för att få den information och hjälp du söker – utan den kommer till dig, precis där och då du mest behöver den och på det sätt du föredrar.

Ungefär så här långt är också många (om än inte majoriteten) i vår bransch överens.

Det som den senaste tiden istället blivit en stor tvistefråga är om nyhetsmedier ska tillåta AI-bolagen att få läsa våra nyheter. Det har nämligen AI-bolagen gjort i ett antal år när bolag som OpenAI, för att utveckla språkmodeller som GPT-3 och GPT-4, har dammsugit en stor del av internet för att bygga själva logiken i de så kallade språkmodellerna. Nyhetstexterna utgör visserligen en försvinnande liten andel av innehållet de har läst. Men se det ungefär som att de har haft några triljoner anställda som tillsammans har läst hela internet i flera år. Sedan har de kunna bygga maskiner som ofta är bättre än människor på att producera text, på att producera bild, på att programmera – eller för den delen på att komponera musik.

Nu har medieföretag som New York Times, The Washington Post och Reuters bestämt sig för att stoppa AI-bolagens fortsatta läsning av deras nyheter. Även Aftonbladet gjorde det nu i veckan. Några av mediebolagen menar att det OpenAI gör är upphovsrättsintrång som måste kompenseras ekonomiskt, medan andra menar att språkmodellerna riskerar att urholka hela trovärdigheten i nyhetsmedierna.

Jag menar att flera mediebolag missuppfattar vad språkmodellerna är och hur de fungerar. Språkmodellerna i sig är inga kunskapsbaser, de i sig varken är eller blir nyhetsförmedlare. Och de sparar inte ner allt vårt innehåll i sina databaser, däremot läser de innehållet och lär sig mönster av det. Språkmodellerna kan däremot, med rätt instruktioner och information, användas för att producera och förädla nyheter. Men som nyhetsförmedlare på egen hand är de fulla av hallucinationer och felaktigheter, och inte alls tänkta att användas på det sättet.

Sen är det långt ifrån säkert att det vore upphovsrättsligt klandervärt att producera nyhetsinnehåll med hjälp av språkmodellerna heller. Techanalytikern Benedict Evans förklarar det elegant när han gör jämförelsen med att vi alla snart har funktioner i våra telefoner som låter oss spela en utvald sång, men med en annan artists röst. Kanske skulle Taylor Swift ha legala synpunkter på det, och kanske också med rätta. Men vad innebär det upphovsrättsligt om man istället kan be om att få låten uppspelad med en “Taylor Swift-liknande” röst? Och vem skulle kunna åberopa rätten till ett AI-genererat musikverk som skapats med prompten/instruktionen “skapa mig en poplåt inspirerad av de senaste 10 årens pop som om du vore en ny och modernare version av Taylor Swift”?

Evans tar oss också till konstens värld, och tar då exemplet med en målning. Det finns nog de som skulle ha upphovsrättsliga synpunkter på om man med Midjourney (ett verktyg för AI-genererade bilder) tar fram ett konstverk som om det vore målat av en viss konstnär, resonerar Evans. Men om det istället är en konstnär som målar en tavla i stilen av en annan, skulle det då också anklagas för att vara stöld eller plagiat? Högst sannolikt inte. Så varför skulle det då vara upphovsrättsintrång när datorn målar ungefär som konstnären, men inte när människan gör det?

Om vi kan vara säkra på att AI förändrar världen, så kan vi också vara säkra på att generativ AI förändrar synen på upphovsrätt.

På Omni vill vi inte aktivt stoppa några AI-bolag från att läsa våra nyheter, oavsett om de sätter datorer eller människor på att läsa oss. Vi tror tvärtom att både vi och mänskligheten har nytta av att språkmodellerna tränas på högkvalitativ journalistik, och inte lämnas åt att bygga sin intelligens utifrån mindre seriösa nyhetsförmedlare. Inte minst så använder vi redan OpenAI:s tjänster på olika sätt internt på Omni idag, även Midjourney i marknadsföringssammanhang. Om vi skulle säga nej till att låta språkmodellerna ens läsa vårt innehåll, då borde vi väl också – i konsekvensens namn – inte heller använda deras tjänster?

/Markus

PS. Eftersom frågan är komplex, och vi på Omni alltid gillar att ge flera perspektiv, så bad jag förstås Chat GPT att leverera lite moteld.

Jag: Agera nu som att du är en annan chefredaktör som inte håller med om min artikel och skriv de viktigaste argumenten emot.

Chat GPT: Självklart, här kommer en sammanfattning av några viktiga motargument en motsatt sida kan ha kring din artikel:

• Upphovsrätt och ekonomi: Mediehus investerar stora summor i journalistik, granskning och produktion av nyheter. När AI-bolag, utan någon form av kompensation, använder dessa texter för att förbättra sina modeller, undermineras den ekonomiska grunden för oberoende journalistik.
• Kontroll av informationsflödet: Språkmodeller, oavsett hur de beskrivs, blir snabbt en central del av informationsflödet på nätet. Om dessa modeller tränas på nyhetsinnehåll kan det ge AI-bolagen en otillbörlig makt över hur information presenteras och tolkas.
• Trovärdighet och förvrängning: Även om modellerna inte sparar exakta texter, tar de med sig tonen, stilen och möjliga fördomar från de nyheter de tränas på. Det kan leda till att nyhetsmedia felaktigt citeras eller representeras, vilket underminerar deras trovärdighet.
• Risk för "deepfakes" och desinformation: Med hjälp av avancerade språkmodeller finns risk att skapa falska nyheter eller felaktiga uppfattningar, särskilt om de har tränats på nyhetsmaterial.
• Hotet om urholkning av yrkesrollen: Genom att AI blir bättre på att producera och emulera nyhetstexter kan det leda till att journalisters yrkesroll urholkas, med potentiella jobbförluster som följd.
• Etiska överväganden: Om AI-modeller byggs på nyhetsinnehåll utan medgivande kan det leda till etiska dilemman kring ägande, representation och autonomi.
• Förändrad konsumtionsmodell: Om AI kan generera nyheter eller nyhetsliknande innehåll baserat på vad den har "lärt sig", kan det förändra hur människor konsumerar och uppfattar nyheter, vilket i sin tur kan ha djupgående effekter på den demokratiska processen.

Chat GPT: Detta skulle kunna vara de centrala punkterna i en motståndsargumentation mot ditt tidigare inlägg. Självklart kan dessa punkter utvecklas vidare, men de ger en överblick över de huvudsakliga invändningarna en motsatt sida kan ha.

Kära läsare,

På Omni och Omni Ekonomi har vi förmånen att ha 30 fantastiska journalister. Jag vågar säga att de är Sveriges allra, allra bästa nyhetsredaktörer.

De arbetar i skift veckans alla dagar, nästan dygnets alla timmar, för att ge dig pålitliga, objektiva och noggrant granskade nyheter. Även när verkligheten är svår och komplex så säkerställer Omnis redaktörer att du får en heltäckande, kunnig och koncis nyhetsöversikt.

Två år i rad har Omni prisats som en av Sveriges bästa redaktioner, oräkneligt många gånger har Omni prisats som den bästa nyhetstjänsten. Ni är nu fantastiska 700 000 som läser oss varje vecka. Över 35 miljoner sidvisningar per vecka gör Omni till en av Sveriges största nyhetsförmedlare.

Vi är stolta över det stora förtroendet som ni visar oss.

I läsarundersökningar har ni berättat att det ni värdesätter mest med Omni är vår objektivitet och trovärdighet. Att vi håller oss borta från klickfiske och sensation. Att vi noga berättar vad som är bekräftat och inte. Att vi sammanfattar. Att vi inte nöjer oss med ett perspektiv – utan alltid försöker att ge flera.

Annonser har sedan starten varit vår affärsmodell, det är genom annonsintäkter som vi finansierar vår nyhetsrapportering. Sedan ett år tillbaka har vi även lanserat tilläggstjänsten Omni Mer, vilket också ger intäkter direkt från er läsare. Ni är redan 25 000 läsare som betalar för Omni Mer eller Omni Ekonomi. Ert ekonomiska stöd är ovärderligt för oss. Stort tack för att ni stöttar oss och stort tack för allt det innebär för vår nyhetsförmedling!

I svåra ekonomiska tider, som den världen nu går igenom, har läsarintäkterna blivit avgörande, inte bara för Omni - utan för de flesta nyhetsförmedlare. Hela medieindustrin, även vi på Omni, upplever dessvärre en ordentlig inbromsning på annonsmarknaden.

Jag vill därför uppmana dig som inte ännu är medlem att skaffa Omni Mer.

Stötta Omnis nyhetsrapportering – bli medlem i Omni Mer! Testa 2 månader för 9 kronor! 

Inte bara för att du därigenom varje dag får fördjupande fakta och förklaring i nyhetsflödet. Inte heller bara för att Omni Mer öppnar betalväggarna till en lång rad internationella nyhetsmedier. Inte heller bara för att Omni Mer gör det möjligt att läsa appen helt annonsfri.

Utan också för att du som medlem ekonomiskt möjliggör vår nyhetsförmedling. Varje krona från Omni Mer investeras i journalistiken och vår kvalitativa nyhetsrapportering.

Du får just nu testa Omni Mer för endast 9 kronor i 2 månader. I erbjudandet ingår annonsfri läsning och att du kan dela din prenumeration med en vän eller någon i din familj. Ingen bindningstid, du kan säga upp när du vill. Ordinarie pris är 119 kronor i månaden.

Stötta Omnis nyhetsrapportering – bli medlem i Omni Mer! Testa 2 månader för 9 kronor! 

Markus Gustafsson
,
chefredaktör och vd, Omni

PS. Det ska sägas att om du inte vill bli medlem i Omni Mer – eller just nu inte har råd – så är vi förstås ändå lika glada över att ha just dig som vår läsare! Bara det faktum att du läser oss gör oss stolta och bidrar till att vi varje dag vill försöka göra Omni till en ännu bättre nyhetstjänst.

När Omni Mer nu firar 1-årsdag så är ni läsare de första som borde bjudas på födelsedagstårta. Utan er hade Omni Mer nämligen aldrig blivit den succé som det är.

När vi drog igång Omni, från allra första början, så satt vi i Kungsbrohusets källare i Stockholm. Vi visste inte hur det skulle gå till, men vi var besatta av tanken på att hitta bättre sätt att både berätta och konsumera nyheter.

Söndagen den 5 februari 2012 mailade min kollega Ian Vännman mig. Han skrev ivrigt om en bok han hade börjat läsa just den helgen.

”Tar med mig den på måndag. Jag är helt såld, det är så här vi ska utveckla vår produkt. Hela ledningen på Aftonbladet och Schibsted borde läsa den. Nu”, skrev Ian.

Jag hade då precis lämnat Aftonbladet där jag hade varit redaktionschef och ansvarig för deras nyhetsredaktion. Ian hade jobbat på samma tidning, men med produkt- och affärsutveckling.

Jag plöjde boken måndagen efter. Och så rätt Ian fick.

Eric Ries och hans, då nyutgivna och numera klassiska, “Lean Startup” förändrade allt för oss. Utvecklingsmetodiken som Ries beskrev fick oss att slänga alla skisser vi hade gjort om framtidens nyhetstjänster. Vi började istället om med helt blankt papper, för vi insåg att vi behövde förstå er nyhetsläsare mycket, mycket mer på djupet.

Vi började äta frukostar med er nyhetsläsare. Varje morgon intervjuade vi en läsare. Oftast över frukostbuffé på Mornington Hotel i Stockholm, med rikligt med tid för att prata. Jag skötte intervjuerna, Ian tog anteckningar.

Och tänk nu på att detta var i början av 2012 och iPhone 4 var då den hetaste telefonen någon kunde namnet på.

– Vilket är den första appen du öppnar på morgonen? Varför Facebook först och sen Aftonbladet? Och när du står och väntar på bussen, hur läser du nyheter då och varför?

Och så där fortsatte det. Vi började lägga pusslet över era helt nya nyhetsvanor, drivna av den mobila utvecklingen. Men det viktigaste var inte kartläggningen – utan att hitta problemen och frustrationerna som ni gav uttryck för. Efter ett antal intervjuer började vi se konturerna på de största upplevda problemen. Tre problem utmärkte sig bland er mer framåtlutade nyhetskonsumenter:

• Det är svårt att få alla perspektiv av nyheterna, svårt att få hela bilden. För att få det måste man gå runt till många olika nyhetskällor, vilket både är tidskrävande och en inte alls bra upplevelse.
• Det är konstigt att man inte kan få mer av de nyheter som intresserar en mest, och lite mindre av de andra. Många tog upp exemplet med Aftonbladet: varför kan man inte själv få bestämma om man vill ha mycket eller lite sport på startsidan?
• Digitala nyhetsmedier ger en dålig nyhetsöverblick! Läsarna sa att man visserligen lätt ser vad medierna tycker är störst just nu. Men har man inte läst nyheter på några timmar eller en dag så är man förlorad, då får man ingen nyhetsöverblick.

Team Omni bildades med uppdraget att lösa de tre problemen. Vi letade – och hittade – stans bästa utvecklare och mest förändringsbenägna journalister. Sakta men säkert började vi tillsammans nysta i nyhetsläsarnas problem. Vi skissade på lösningar och tog systematiskt in er nyhetsläsare i processen, för att testa och ha åsikter om lösningarna.

Vi började kort sagt utveckla nästa generations nyhetstjänst, ett helt nytt sätt att uppleva nyheter på.

* * *

Resten är så att säga historia. Förra året slog Omni all-time high och vi hade över två miljarder (!) sidvisningar i appen. Bara Aftonbladet, Expressen och SVT är idag större mätt i sidvisningar bland nyhetstjänsterna i Sverige. Idag är Omni inte bara den mest frekvent använda nyhetsappen i Sverige, vi har dessutom hela 650 000 fantastiska lojala läsare varje vecka.

* * *

Idag pratar vi sällan Lean Startup på Omni, men metodiken finns i vårt DNA. Allt vi gör utgår från er användare och hela tiden fortsätter vi att undersöka de problem och frustrationer ni upplever med nyhetskonsumtionen. Men för ungefär två år sedan sa vi till oss själva att det ändå inte duger att kontinuerligt undersöka, förbättra och utveckla produkten. Vi såg behov av att gå ännu mer på djupet, vi ville hitta nya frustrationer som kanske hade börjat växa utan att vi riktigt såg dem. Vi gjorde därför i princip om hela processen likt de första frukostintervjuerna. Vi letade nu nya större eller tilltagande problem, som skulle kunna vara själva utgångspunkten för nästa stora produkt (eller affär) som vi utvecklar. Efter en serie intervjuer hade vi i fyra tydliga problem:

• Ni måste hitta en smart samlande lösning för alla mediers olika betalväggar!
• Vi vill ha mer fakta, förklaringar och bakgrund till nyheterna!
• Vi vill ha mer fördjupande läsning, gärna internationell sådan.
• Några sa också att ni ville få möjlighet att läsa Omni annonsfritt.

Under ett år utvecklades produkten, det som skulle komma att bli Omni Mer, baserat på dessa behov. Hela tiden var många av er läsare involverade i produktutvecklingen. En av de större utmaningarna i utvecklingen var att utveckla en premiumprodukt i Omni utan att försämra resten av produkten, för er som föredrar att läsa gratis, vilket majoriteten kommer att fortsätta att göra.

I början av februari förra året lanserades Omni Mer.

Vi hade inte vågat hoppas på något som liknar det enormt positiva mottagande som Omni Mer har fått. Vi hade förstås inte heller kunnat förutse det oerhört utmanande och brutala nyhetsår som 2022 skulle komma att bli, med krig i Europa, ekonomisk kris och dessutom en eskalerande klimatkris.

Behovet av förklarande och fördjupande journalistik, precis som den Omni Mer ger, har nästan aldrig varit större än i den tid vi upplever nu.

Omni Mer har blivit en mycket stor framgång, både sett till antal medlemmar och sett till det exceptionellt positiva mottagandet. Omni Mer har idag 16 200 medlemmar som under förra året läste över 4 miljoner Omni Mer-fördjupningar. Lägg därtill att Omni Mer har öppnat betalmurarna till över 20 000 olika internationella premiumartiklar.

När vi undersöker vad ni gillar mest med Omni Mer, så är det väldigt jämnt mellan vilken av tjänstens tre delar ni gillar mest: den nya förklarande journalistiken, den fördjupande läsningen från internationella medier och alla betalväggarna som Omni Mer öppnar får alla tre ungefär samma mycket höga betyg.

När det gäller den fjärde delen, möjligheten att göra Omni annonsfri, så tycks det dessvärre som att vi har varit dåliga på att kommunicera den. De flesta av er har inte upptäckt att man, som en tilläggstjänst i Omni Mer, kan göra hela Omni annonsfri. Istället för tårta på 1-årsdagen får därför alla nya medlemmar testa Omni Mer + annonsfritt gratis i en månad, vilket man gör här.

Stort tack alla läsare. Utan er vore vi förstås ingenting. Vi hade aldrig kommit på idén till Omni Mer och vi hade aldrig lyckats utveckla tjänsten utan er inblandning. Dessutom har ju ni möjliggjort att vi har kunnat kraftigt förstärka Omnis med förklarande och fördjupande journalistik varje dag
//Markus

PS. En enormt stor tårta vill jag förstås även servera till fantastiska Team Omni på Omni Mers 1- årsdag. Mina kollegor är nämligen helt fantastiska stjärnor och genier. Om vi börjar med produkutvecklarna, som har innoverat och utvecklat unika lösningar för hur en premiumtjänst kan vara och fungera. Sen Omnis affärsteam, som är datadrivna, analytiska, användarnära – och dessutom vågar sig på djärva och helt nya affärslösningar som ju Omni Mer innebär. Sist men inte minst – redaktionen. Omni Mer är nu helt egen redaktion på Omni med 5-6 redaktörer i Stockholm och ytterligare ett nätverk av medarbetare runt världen. De är som ett gäng faktajägare som varje dag rycker ut för att förklara nyheter, ge er läsare den just nu mest relevanta fördjupningen och bidra med sammanhang, kontext och perspektiv i nyhetsrapporteringen.

För nästan två år sedan sände vi nypremiären av aktieprogrammet #Uppesittarkväll i Omni Ekonomis regi. Avsnittet blev en succé med nytt tittarrekord med nästan 30 000 tittare. Sedan dess har vi gjort 23 program, fullspäckade med aktie- och spartips, och har fått enormt positiv respons från er tittare.

När vi nu går in i ett nytt år har det inneburit nya prioriteringar och vi har kommit överens med #Uppesittarkvälls grundare Nicklas Andersson och Albin Kjellberg om att gå skilda vägar. Det blir alltså inga fler avsnitt av #Uppesittarkväll i Omni Ekonomis regi.

För oss på Omni Ekonomi har det varit otroligt roligt att få följa alla tittares sparresor och vi vill tacka för allt ert engagemang - och inte minst tacka Albin och Nicklas för mycket bra samarbete. Tack också Omni Ekonomis och tittarnas egen programledare, Sandra Johansson som ni förstås fortsatt kommer få möta i Omni Ekonomi-appen!

#Uppesittarkväll som program lever ändå vidare. Nicklas Andersson och Albin Kjellberg kommer att fortsätta sända sitt omåttligt populära aktieprogram i egen regi. Programmet sänds varje månad, dagen före lön, precis som vanligt. Håll utkik efter mer info under hashtaggen Uppesittarkväll på Twitter.

Tack för att du har tittat!

/Team Omni Ekonomi

PS. Alla avsnitt av #Uppesittarkväll i Omni Ekonomis regi hittar du på tv.omniekonomi.se eller i Omni Ekonomi-appen.