Vi började äta frukostar med er nyhetsläsare. Varje morgon intervjuade vi en läsare. Oftast över frukostbuffé på Mornington Hotel i Stockholm, med rikligt med tid för att prata. Jag skötte intervjuerna, Ian tog anteckningar.

Och tänk nu på att detta var i början av 2012 och iPhone 4 var då den hetaste telefonen någon kunde namnet på.

– Vilket är den första appen du öppnar på morgonen? Varför Facebook först och sen Aftonbladet? Och när du står och väntar på bussen, hur läser du nyheter då och varför?

Och så där fortsatte det. Vi började lägga pusslet över era helt nya nyhetsvanor, drivna av den mobila utvecklingen. Men det viktigaste var inte kartläggningen – utan att hitta problemen och frustrationerna som ni gav uttryck för. Efter ett antal intervjuer började vi se konturerna på de största upplevda problemen. Tre problem utmärkte sig bland er mer framåtlutade nyhetskonsumenter:

• Det är svårt att få alla perspektiv av nyheterna, svårt att få hela bilden. För att få det måste man gå runt till många olika nyhetskällor, vilket både är tidskrävande och en inte alls bra upplevelse.
• Det är konstigt att man inte kan få mer av de nyheter som intresserar en mest, och lite mindre av de andra. Många tog upp exemplet med Aftonbladet: varför kan man inte själv få bestämma om man vill ha mycket eller lite sport på startsidan?
• Digitala nyhetsmedier ger en dålig nyhetsöverblick! Läsarna sa att man visserligen lätt ser vad medierna tycker är störst just nu. Men har man inte läst nyheter på några timmar eller en dag så är man förlorad, då får man ingen nyhetsöverblick.

Team Omni bildades med uppdraget att lösa de tre problemen. Vi letade – och hittade – stans bästa utvecklare och mest förändringsbenägna journalister. Sakta men säkert började vi tillsammans nysta i nyhetsläsarnas problem. Vi skissade på lösningar och tog systematiskt in er nyhetsläsare i processen, för att testa och ha åsikter om lösningarna.

Vi började kort sagt utveckla nästa generations nyhetstjänst, ett helt nytt sätt att uppleva nyheter på.

* * *

Resten är så att säga historia. Förra året slog Omni all-time high och vi hade över två miljarder (!) sidvisningar i appen. Bara Aftonbladet, Expressen och SVT är idag större mätt i sidvisningar bland nyhetstjänsterna i Sverige. Idag är Omni inte bara den mest frekvent använda nyhetsappen i Sverige, vi har dessutom hela 650 000 fantastiska lojala läsare varje vecka.

* * *

Idag pratar vi sällan Lean Startup på Omni, men metodiken finns i vårt DNA. Allt vi gör utgår från er användare och hela tiden fortsätter vi att undersöka de problem och frustrationer ni upplever med nyhetskonsumtionen. Men för ungefär två år sedan sa vi till oss själva att det ändå inte duger att kontinuerligt undersöka, förbättra och utveckla produkten. Vi såg behov av att gå ännu mer på djupet, vi ville hitta nya frustrationer som kanske hade börjat växa utan att vi riktigt såg dem. Vi gjorde därför i princip om hela processen likt de första frukostintervjuerna. Vi letade nu nya större eller tilltagande problem, som skulle kunna vara själva utgångspunkten för nästa stora produkt (eller affär) som vi utvecklar. Efter en serie intervjuer hade vi i fyra tydliga problem:

• Ni måste hitta en smart samlande lösning för alla mediers olika betalväggar!
• Vi vill ha mer fakta, förklaringar och bakgrund till nyheterna!
• Vi vill ha mer fördjupande läsning, gärna internationell sådan.
• Några sa också att ni ville få möjlighet att läsa Omni annonsfritt.

Under ett år utvecklades produkten, det som skulle komma att bli Omni Mer, baserat på dessa behov. Hela tiden var många av er läsare involverade i produktutvecklingen. En av de större utmaningarna i utvecklingen var att utveckla en premiumprodukt i Omni utan att försämra resten av produkten, för er som föredrar att läsa gratis, vilket majoriteten kommer att fortsätta att göra.

I början av februari förra året lanserades Omni Mer.

Vi hade inte vågat hoppas på något som liknar det enormt positiva mottagande som Omni Mer har fått. Vi hade förstås inte heller kunnat förutse det oerhört utmanande och brutala nyhetsår som 2022 skulle komma att bli, med krig i Europa, ekonomisk kris och dessutom en eskalerande klimatkris.

Behovet av förklarande och fördjupande journalistik, precis som den Omni Mer ger, har nästan aldrig varit större än i den tid vi upplever nu.

Omni Mer har blivit en mycket stor framgång, både sett till antal medlemmar och sett till det exceptionellt positiva mottagandet. Omni Mer har idag 16 200 medlemmar som under förra året läste över 4 miljoner Omni Mer-fördjupningar. Lägg därtill att Omni Mer har öppnat betalmurarna till över 20 000 olika internationella premiumartiklar.

När vi undersöker vad ni gillar mest med Omni Mer, så är det väldigt jämnt mellan vilken av tjänstens tre delar ni gillar mest: den nya förklarande journalistiken, den fördjupande läsningen från internationella medier och alla betalväggarna som Omni Mer öppnar får alla tre ungefär samma mycket höga betyg.

När det gäller den fjärde delen, möjligheten att göra Omni annonsfri, så tycks det dessvärre som att vi har varit dåliga på att kommunicera den. De flesta av er har inte upptäckt att man, som en tilläggstjänst i Omni Mer, kan göra hela Omni annonsfri. Istället för tårta på 1-årsdagen får därför alla nya medlemmar testa Omni Mer + annonsfritt gratis i en månad, vilket man gör här.

Stort tack alla läsare. Utan er vore vi förstås ingenting. Vi hade aldrig kommit på idén till Omni Mer och vi hade aldrig lyckats utveckla tjänsten utan er inblandning. Dessutom har ju ni möjliggjort att vi har kunnat kraftigt förstärka Omnis med förklarande och fördjupande journalistik varje dag
//Markus

PS. En enormt stor tårta vill jag förstås även servera till fantastiska Team Omni på Omni Mers 1- årsdag. Mina kollegor är nämligen helt fantastiska stjärnor och genier. Om vi börjar med produkutvecklarna, som har innoverat och utvecklat unika lösningar för hur en premiumtjänst kan vara och fungera. Sen Omnis affärsteam, som är datadrivna, analytiska, användarnära – och dessutom vågar sig på djärva och helt nya affärslösningar som ju Omni Mer innebär. Sist men inte minst – redaktionen. Omni Mer är nu helt egen redaktion på Omni med 5-6 redaktörer i Stockholm och ytterligare ett nätverk av medarbetare runt världen. De är som ett gäng faktajägare som varje dag rycker ut för att förklara nyheter, ge er läsare den just nu mest relevanta fördjupningen och bidra med sammanhang, kontext och perspektiv i nyhetsrapporteringen.

Men vi ser också en annan nyans i era önskemål. Ni talar allt oftare om behovet av konstruktiv och lösningsorienterad journalistik. Och vi kan bara instämma. Om 2022 var ett historiskt nyhetsår så måste vi betänka att flera av årets stora nyhetsskeenden tar vi också med oss in i 2023 – olösta. Det gäller såväl Putin, den ekonomiska krisen som klimatkrisen.

Vårt nyhetslöfte till er läsare är därför att 2023 fokusera ännu mer på den konstruktiva journalistiken och nyhetsrapporteringen. Vi kommer att ge de lösningsorienterade perspektiven på framtidsfrågorna ännu mer plats i vår rapportering. Behovet har nog aldrig varit större än nu.

Stort tack för ert förtroende 2022, vi lovar att inte göra er besvikna 2023.

Markus Gustafsson,
chefredaktör och vd

Vilka är de största fällorna att undvika som marknadsförare?

– Det finns många! Många företag dras med i att dra ner på marknadsinvesteringarna, men har man en stark balansräkning är lågkonjunkturen ett bra tillfälle att vinna andelar. Det är dessutom billigare, eftersom annonsering ofta blir billigare. Många blir lätt för ofokuserade och opportunistiska i jakten på intäkter. Det gäller att ha en strategi som man tror på och att vara konsekvent. En hel del företag kommer att behöva tänka över den strategin nu, givet de stora förändringarna i marknadsklimat som vi har. Och när man väl bestämt sig gäller det att agera beslutsamt, säger Christian Ihre (CI) också medgrundare och partner på Lynxeye.

Sett till tidigare lågkonjunkturer, vilka företag och varumärken brukar hantera dessa tider bäst?

– De som går på offensiven och investerar bakom ett attraktivt och väldigt tydligt erbjudande som står ut från konkurrenterna. Företag som har varumärken som är trovärdiga och som vi köper in i för att de har tydliga värderingar och en tydlig idé på mervärden både i det stora och det lilla. Självklart är möjligheterna allra störst för företag och varumärken som dessutom kan erbjuda riktigt bra valuta för pengarna. (JE)

Och vilka riskerar att komma ut krisen sämst?

– Företag och varumärken som agerar defensivt och har ett otydligt kunderbjudande. Mellanprisvarumärken med otydliga mervärden för konsumenten kommer att få det allra tuffast. Det är väldigt lätt att bli ”stuck in the middle”. Man måste på djupet förstå konsumentens ändrade preferenser och vad som driver verkligt kundvärde. Konsumenter kommer att bli krassare med det under en lågkonjunktur. Saker som har blivit viktigare de senaste åren är t ex sådant som kopplar till hälsa, säkerhet, riktigt bra kundupplevelse, hållbarhet och smartare användning av resurser som till exempel energi. (JE)

Ännu mer långsiktigt sett, vilka företag och varumärken kan bli vinnare och förlorare på en lågkonjunktur?

– Studier visar att 75 procent av världens varumärken kunde försvinna imorgon och ingen skulle bry sig. De som vi vet vinner mark hos konsumenterna sett över flera år är trovärdiga varumärken, som tar initiativ för att agera hållbart och som har en tydlig vision för vad de vill bidra med i människors vardag. Jag tycker återigen att IKEA är ett bra exempel och Lynxeye Purpose Index visar det år efter år. Svenskarna känner att visionen ”att skapa en bättre vardag för de många människorna” är något man jobbar mot på riktigt. (CI)

Har ni exempel från pandemin där styrkeförhållandena har förändrats till någras nackdel och andra fördel på någon marknad?

– Många av de trender vi har beskrivit förstärktes under pandemin eller till och med sprang ur pandemin, såsom det till exempel det snabbt ökade fokus på hälsa i ett större perspektiv. En del saker blev snabbt viktigare under pandemin, men har kanske tappat något i vikt nu när vi går in i en förmodad lågkonjunktur. Online-spelare med riktigt bra kundupplevelse vann snabbt mark under pandemin och det gjorde också företag som på olika sätt bidrar till en bättre livskvalitet i hemmet. Det har bitvis tagit sig lite nya former nu när vi går in i en annan typ av kris som påverkar allas ekonomi. (CI)

Vad är viktigast att tänka på som marknadsförare av sällanköpsvaror i premiumsegmentet i dessa tuffare tider?

– Det är ett tufft område generellt, eftersom konsumenter kommer att lägga mindre pengar på dyra sällanköpsvaror generellt. Konsumtionen av sällanköpsvaror drivs ofta av omställningar, såsom t ex hela omställningen av bilmarknaden mot elbilar. Jag tror att man ska försöka ligga steget före konsumenten i vad de stora sakerna kommer att vara under 2023 och 2024 och ta position i tid. Finns det saker som kommer att förändra varukategorier för att konsumenten vill ha mer energisnåla och hållbara lösningar framöver till exempel? Finns det trender kopplat till hälsa som gör att vi kommer att vara mer intresserade av vissa varukategorier framöver? För att nämna några saker. (JE)

Och som e-handlare, vad blir då viktigaste argumenten till konsument?

– Jag tror att man måste lyckas säkerställa både bra valuta för pengarna och en bra kundupplevelse. Det är självklart lättare sagt än gjort. I jakten på bättre värde kan många konsumenter gärna tänka sig att köpa via click and collect istället eller gå in i en butik om det är en bättre deal för alla parter. Jag tror att de närmaste åren kan innebära att nya sätt att hantera ”last mile” kan vinna mark snarare än att allt körs hem till dörren. (JE)

I Omni går många bilannonsörer med framgång tungt med sin marknadsföring, inte minst om elbilar. Hur ska de tänka i tider som dessa?

– Vi ser en enorm omställning av hela bilindustrin mot elbilar och ökad tjänstefiering och den kommer att fortsätta slopad klimatbonus till trots. Det är inte läge att lätta på gaspedalen nu om man vill vara med i det racet. Konjunkturläget kan komma att förändras snabbare än man tror och då gäller det att inte ha tappat fart i förhållande till konkurrenterna. Det finns en stor mängd nya varumärken och bilmodeller runt hörnet som kommer att spetsa konkurrensen ytterligare. (CI)

Många banker drar in på marknadsföring i tider av höjda räntor och ekonomisk oro. Varför tror du man gör det och är det en god strategi?

– Som jag ser det gäller samma logik här. Dessutom visar flera banker på en bra underliggande lönsamhet, även om alla självklart kommer att påverkas av en lågkonjunktur förr eller senare. Bankerna har generellt påverkats av ökad konkurrens av mängder av olika fintech-spelare och i en lågkonjunktur sållas goda affärsmodeller från dåliga. En del av de nya konkurrenterna kan komma att tappa fart. Det öppnar upp för svenska banker att lyfta fram positionerna med nya lösningar och olika initiativ för att stärka relationen till kunderna. De stora bankernas roll blir inte mindre viktig i en lågkonjunktur, snarare tvärtom, i takt med att konsumenterna förmodligen kommer att värdera pålitlighet och stabilitet högre. (JE)

Vilka är sammangattningsvis de viktigaste beteendeförändringarna vi har att beakta hos konsumenterna i tider av hög inflation, energikris och en annalkande lågkonjunktur?

– Konsumenter blir mer pragmatiska och låter oftare valuta för pengarna styra vad man köper. Man fokuserar också på konsumtion som både känns nödvändig och mer meningsfull. Fler konsumenter undviker att köpa saker som andas överkonsumtion och onödig lyx. Under en lågkonjunktur blir sentimentet bland konsumenter på ett sätt lite mer förnuftigt och fler frågar sig vad som verkligen är viktigt i livet. Pandemin gav ett tydligt uttryck för det, då vi satsade mer på att öka livskvaliteten hemma och många samtidigt började ifrågasätta stora frågor som livsval och karriär. (JE)

Hur stor risk är det att prisfrågan slår ut alla andra argument ut konsumentens perspektiv när priserna går upp och konsumenternas ekonomi är pressad?

– Valuta för pengarna kommer att vara väldigt viktigt för att attrahera stora konsumentgrupper när köpkraften minskar. Det handlar inte nödvändigtvis bara om lägsta pris, utan om ett bra prisvärde. Konsumenter vill känna att de gör smarta val i en pressad ekonomisk situation. Att betala ett attraktivt pris och samtidigt få en bra kundupplevelse, en bra kvalitet och andra fördelar som ger mervärde är det ideala. Konsumenterna har lärt sig att många av de bästa lågprisspelarna kan erbjuda en riktigt attraktiv helhet. (JE)

Men är det ändå inte så att varumärkespurpose och exempelvis hållbarhet blir lite mindre viktiga argument i ekonomiskt utmanande tider?

– Jag skulle till att börja med skilja mellan purpose och hållbarhet. Om man tänker på purpose som att man som företag bidrar till att lösa verkliga problem för människor och samhälle, så blir det mer viktigt snarare än mindre viktigt. Konsumenter konsumerar mer av det som verkligen känns meningsfullt på ett djupare plan under en lågkonjunktur. Vad gäller hållbarhet, som ofta är en del av ett purpose, så måste man skilja på vad konsumenten vill och vad de kan betala för. Vi vet från Lynxeye Purpose Index att en av konsumenternas största önskningar är att företag ska bidra till en bättre användning av våra gemensamma resurser och till miljömässig och social hållbarhet. De har aldrig tidigare satt sitt hopp mer till företag istället för till regeringar att t ex bidra till att lösa klimatkrisen. Men det betyder inte att konsumenter kommer att vara redo att betala betydligt högre priser för det när det är en vecka kvar till nästa lön. Företag som kommer med smarta lösningar på att både kunna erbjuda attraktiva priser och ha ett bra hållbarhetstänk kommer att vara vinnarna. IKEA är ett bra exempel på att detta i konsumentens ögon går att förena. (JE)

Vi som har annonsförsäljning som del av vår affärsmodell brukar argumentera att “I bra tider bör man annonsera, i osäkra tider måste man annonsera”. Är det så?

– Ja, det finns i alla fall stora möjligheter att ta marknadsandelar under en lågkonjunktur genom att gå på offensiven när andra drar ner på marknadsinvesteringarna. Att vara tydlig och top of mind blir ju heller inte mindre viktigt när konsumenter blir mer noggranna vad de lägger pengarna på och var de handlar. I en lågkonjunktur kan det dessutom vara lite lättare att stå ut i takt med att marknadsföringsbruset minskar. (CI)

Även om det finns många goda skäl att fortsätta marknadsföra och bygga varumärke i tider av kris, så är det ju trots allt en realitet att en hel del bolag inte har råd – även om de borde ta tillfället att ta (och inte förlora) marknadsandelar. Hur ska man hantera denna omöjliga situationen, menar du?

– Självklart förstår jag att man måste ha en stark balansräkning för att gå på offensiven nu. Samtidigt tror jag att företag måste tänka igenom sin strategi också. Om man har ett riktigt bra budskap och ett attraktivt och tydligt differentierat erbjudande kan man få väldigt mycket mer ut av marknadsföringspengarna. Vi har jobbat med företag som lagt en väldigt liten del av marknadsinvesteringarna i stora och konkurrensutsatta kategorier, som bara genom att budskapet och erbjudandet var så relevant och distinkt blev det enda som konsumenten kom ihåg från kategorin. Mycket handlar om att vara riktigt genomtänkt vad som är relevant för konsumenten och att vara konsekvent så att budskapen kan arbetas in på ett effektivt sätt. En lågkonjunktur är inte rätt tillfälle att vara otydlig eller kallprata. Det är inte heller rätt tid att bli passiv. (CI)

//Markus