Vi har många gånger berättat historien om hur Omni startade. Om hur idén till Omni växte fram när vi åt väldigt många frukostar med nyhetsläsare. Otaliga nyhetsläsare intervjuades och deras nyhetsdygn kartlades – minut för minut. Vilken är den första appen du öppnar på morgonen? Facebook, Twitter, DN – varför då? Vad läser du på tunnelbanan eller på bussen? Varför då? Och så vidare.

Framför allt ägnade vi frukostarna åt att gå till botten med vad Sveriges nyhetsläsare upplever som de största problemen med dagens nyhetstjänster. Och utifrån de problemen har vi – hand-i-hand med läsarna – sedan utvecklat Omni-apparna.

Men det finns också en mer oberättad del av Omni-historien. Nämligen den om hur Omni också startade med en idé om att det finns nya och bättre sätt att arbeta med journalistik. Och för att lyckas med det måste vi bygga helt nya tekniska plattformar.

De flesta redaktioner satt då fast – och gör det än idag – i mycket illa anpassade publiceringssystem. Dåliga publiceringssystembåde hämmar (ibland omöjliggör) utvecklingen av nya produkter och innebär dessutom att snabbheten och effektiviteten drabbas hårt i nyhetsrapporteringen.

Det första vi gjorde på Omni var därför att börja skissa på hur framtidens medieplattform skulle kunna se ut. Ambitionen var att den skulle vara lika lätt och rolig att publicera nyheter med som det är att publicera ett inlägg på Facebook. Ja, den ska faktiskt i sig vara ett argument för varför de bästa redaktörerna ska vilja jobba på Omni.

De första vi anställde i Omni var inte redaktörer utan några av Stockholms bästa IT-utvecklare. Internt på Omni går medieplattformen fortfarande under namnet ”Plan3” eftersom vi i tidernas begynnelse var ett hemligt bolag som satt nere i Schibsted-husets källare, vilket är just Plan3 och därför fick bolaget heta så.

Därför är vi inte lite stolta när nu ytterligare en stark nyhetsprodukt i dagarna rullar ut på medieplattformen, nämligen Svenska Dagbladet (som precis som vi ägs av den norska mediekoncernen Schibsted). Bytet till vår medieplattform innebär att Svenska Dagbladet ställer om till helt nya sätt att arbeta på.

När vi började tänka på Omni första gången var vi bara två i teamet, nämligen jag själv och min medgrundare Ian Vännman. Jag var då redaktionschef och ansvarig för Aftonbladets nyhetsredaktion. Ian är ingenjör från KTH och hade lång bakgrund som affärs- och it-utvecklare på Aftonbladet. Han har bland annat varit inblandad i de flesta appar som Aftonbladet lanserat. Men inte minst är Ian en av Sveriges främsta omvärldsanalytiker när det kommer till digitala medier. Ian hade då lagt mycket tid på att studera de medieföretag som inspirerade oss vid starten av Omni, exempelvis Huffington Post och Buzzfeed. Förutom att de bolagen har det gemensamt att de gör fantastiska produkter så insåg vi också att de har en annan avgörande sak gemensamt: de har alla byggt fantastiska egna medieplattformar som radikalt förändrar hur de arbetar med journalistik. Trots att Huffington Post nu börjar bli gamla i gården och firar 10 år så är fortfarande deras egenbyggda CMS (content management system) bland det hemligaste de har. Vi var faktiskt just där i förra veckan och ställde förstås frågan: Får vi titta på cms:et nu? Nej, nej, nej – var fortfarande det mycket bestämda svaret.

Vi började utvecklingen av Omnis medieplattform från två olika håll. Dels skissade vi på medieplattformen rent konceptuellt och arkitekturellt ur ett IT-perspektiv. Dels började vi simulera olika sätt att arbeta på vid en nyhetsredaktion. Vi låtsades att vi redan hade medieplattformen och testade att jobba som om vi hade den. Det resulterade i en första liten Omni-produkt, nämligen ett mail med nyheter sammanställda från all världens medier som gick ut till teamet varje dag.

Vi hämtade också inspiration från helt andra branscher för att hitta hur vi skulle jobba på Omni. Jag minns när vi besökte en av Stocholms större banker. Vi satt bakom en av deras börsmäklare för att på nära håll studera arbetsprocessen vid tradingdesken som har så många likheter med just nyhetsredaktörens: utifrån en mängd data och information ska snabba och stora beslut fattas. På handlarens högra skärm såg vi hur han förhöll sig till enorma mängder data och information med påverkan på köpbesluten. På skärmen till vänster gjorde han sina många miljonaffärer. På sin laptop, ytterligare lite till vänster på bordet, kollade han mailen, Facebook etc. Efter besöket på banken var något av det första vi gjorde att köpa in bredare skrivbord med plats för två stora skärmar samt laptop.

På många redaktioner sitter en eller flera ”förstasidesredaktörer” och – lite elakt beskrivet – flyttar nyhetsrubriker upp och ner på nyhetssajtens förstasida och undersajter. Ska den här nyheten ligga överst? Och vad passar direkt därefter? Det där ville vi förstås bygga oss bort ifrån på Omni. Det måste finnas smartare arbetssätt i en digital värld. Därför sa vi redan från början att hela Omnis startsida borde kunna redaktöras av en algoritm, alltså en matematisk formel. Och precis så har det blivit. Omnis många oerhört rutinerade nyhetsredaktörer värderar idag alla nyheter som publiceras och ger dem olika nyhetsvärden. De värdena ligger i sin tur till grund för vår algoritm som är den formel som matematiskt avgör var på startsidan en specifik nyhet ska hamna. I Omnis fall har den algoritm-styrda nyhetsupplevelsen varit extra viktig eftersom läsarna kan ställa in sin egen nyhetsmix.

Förutom att sätta två olika nyhetsvärden på alla nyhetsartiklar klär våra nyhetsredaktörer alla nyheter med andra former av metadata genom så kallade taggar. På Omni drar vi det så långt att vi säger att det är lika viktigt att sätta rätt och bra taggar som att skriva en bra rubrik. Att vi gör det är för att du som läsare lätt ska kunna läsa mer och bland annat lägga upp bevakningar för de ämnen eller nyhetstorys som intresserar just dig. Den metodiken och arbetssättet införs nu på Svenska Dagbladet. Sedan i vintras har den andra Schibsted-ägda tidningen i Sverige – Aftonbladet – också valt att använda vår medieplattform för att arbeta med just taggar.

En helt avgörande del i utvecklingen av medieplattformen är och förblir det täta samarbetet mellan redaktion och IT. Efter tiden i den där källarlokalen flyttade hela Omni-teamet till ett rivningskontrakt på Kungsholmen. Inte minst rev vi alla mentala väggar som fanns mellan så olika professioner som journalister och utvecklare är. Vi umgicks dygnet runt och fick en gång för alla till samarbetet mellan IT och redaktion. Utan den djupa förståelsen för varandra hade vi aldrig lyckats bygga det som nu är början på hela Schibsteds medieplattform. På samma sätt är detta helt avgörande för utvecklingen av Omnis framtida produkter.

Idag säger vi därför välkomna över till medieplattformen, Svenska Dagbladet och stort lycka till mer era nya sajter som har byggts på plattformen. Extra stort grattis till våra fantastiska kollegor i plattformsteamet – ni vet vilka ni är! – till ytterligare ett stort steg i utvecklingen av värdens bästa medieplattform.

/Markus

“Om man ska tro världens nyhetsmedier så består världen nästan bara av vita män. Vi vet bättre och visar det”.

Så lyder det 11:e “budordet” i vår interna programförklaring för vad vi på Omni vill vara.

Vi har jobbat med dessa frågor sedan vi startade Omni. Det är svåra frågor. Inte minst för en nyhetstjänst som Omni som speglar vad andra svenska och internationella medier rapporterar om.

Men det är lika svåra som det är viktiga frågor. Vi vill skildra världen som den ser ut – och den består som bekant av hälften kvinnor och hälften män.

Inte minst är det en fråga om användarupplevelse och för läsarna. Vi skulle göra en – för läsarna – väldigt tråkig och dålig app om vi bara har massa män i rapporteringen.

Vi har testat många olika metoder för att lyckas. Och lärt oss väldigt mycket av våra misstag. Vi har testat att låta diskussionen vara ständigt närvarande, vid exempelvis överlämningar och redaktionsmöten. Och misslyckats. Vi har testat att manuellt räkna antalet män/kvinnor vi rapporterar om. Och misslyckats.

Visst, vi blev alldeles säkert lite bättre även av dessa försök. Men vi blev inte så bra som vi vill och som vi tror är möjligt.

Sedan några månader prövar vi därför en annan metod som flerfaldigt har förbättrat oss. Vi sätter idag metadata på alla publicerade Omni-artiklar för att se om de handlar om kvinnor eller män. Därigenom kan vi i realtid se hur många män och kvinnor som finns i Omni. Vi ser direkt om appen är “gubbtung” de senaste timmarna och vi kan omedelbart arbeta för att förbättra det. Inte minst har mätningen gjort att diskussionen är mer närvarande än någonsin.

Från och med idag testar Aftonbladet att publicera lokala nyheter från Omni. Aftonbladets läsare hittar nyheterna i en ny liten avdelning för lokala nyheter på mobilsajten och i mobilappen. Där kan läsarna välja mellan nyheter från olika orter och regioner.

Testet är begränsat till åtta regioner i Sverige, men om testet faller väl ut är förstås ambitionen att utöka med fler regioner. Just nu finns nyheter från Stockholm, Göteborg, Malmö, Uppsala, Örebro, Östergötland, Jönköping och Umeå.

För Omni innebär detta en möjlighet att skruva upp bevakningen något för dessa regioner. Det känns väldigt bra då lokalt innehåll är det mest efterfrågade av er läsare. I vår senaste enkät var det mer än 70 procent av läsarna som svarade att de önskar mer lokal bevakning i Omni.

I nuläget hittar du den lokala bevakningen i Omni i det allmänna nyhetsflödet, men du kan också ställa in så att du bevakar just den ort/region som du är intresserad av med vanliga följa-knappen på ämnen.

Vad tycker du om de lokala nyheterna i Omni? Vad är bra? Vad är dåligt? Maila mig gärna och berätta vad just du tycker!

/Markus

Det är som om prisregnet aldrig vill ta slut.

I november prisades Omni som Sveriges bästa nyhetstjänst i mobilen.

Innan dess utsågs vi till Europas bästa nyhetstjänst och Årets Innovation i Sverige.

Och i dag var det dags igen:

Tidningen Internetworld utsåg Omni till Sveriges bästa nyhetssajt.

Precis som på Mobilgalan snuvade vi – på lilla startupen Omni – de stora veteranerna på det prestigefyllda priset. I kategorin Bästa Nyhetstjänst var såväl Aftonbladet som Svenska Dagbladet, Expressen och Nyheter24 nominerade.

Men juryn för Internetworld Topp 100 gick på Omni – och deras nomineringen var spot-on:

“Den moderna nyhetskonsumtionen handlar i allt mindre utsträckning om att förlita sig på en eller ett par väl valda källor. I stället summerar vi alla ihop en egen bild av det som för dagen är mest aktuellt eller uppmärksammat. Omni vill med sin app hjälpa oss med detta, och gör det riktigt bra. Det är enkelt, tydligt och förståeligt - en tjänst som tillför något alldeles eget trots det faktum att grundmaterialet skapats hos andra källor. En nyhetstjänst anpassad för dagens fragmentariska och enhetsoberoende nyhetskonsumtion”.

Tack alla ni läsare, det är ni som gör det här möjligt! Omni började med att vi åt frukostar med en lång rad av er nyhetsläsare. Vi gick till botten med vilka problem ni nyhetsläsare upplever med dagens nyhetstjänster . Utifrån de problemen har sedan Omni utvecklats – och vi fortsätter med precis den metoden: Alltid med er läsare närvarande och aktiva i utvecklingsprocessen.

Samuel Inghammar, redaktionschef på nyhetsbyrån Siren, börjar som nyhets- och utvecklingsredaktör på Omni.

Du är i dag redaktionschef och ansvarig för redaktionen på nyhetsbyrån Siren. Vad är egentligen Siren för något?

– Nyhetsbyrån Siren är specialiserad på myndighetsbevakning. Redaktionen går dagligen igenom och nyhetsvärderar handlingar från i princip alla svenska myndigheter, och skriver korta notiser utifrån dem. Notiserna kodas med bland annat kommun och kategori, så varje redaktion som abonnerar får ett skräddarsytt flöde som passar just deras bevakningsområde.

Vad är det som lockar över dig till Omni?

– Omni är det mest inspirerande nytillskottet på den svenska mediekartan på länge. Det är en liten och vass redaktion i ständig utveckling, där det känns som det är kort väg mellan idé och handling. Det ska också bli väldigt roligt att arbeta tillsammans med Omnis vassa IT-utvecklare.

Du jobbar mycket med utveckling på Siren. Bland annat automatiserar du saker så att journalister behöver skriva allt mindre själva. Hur går det till egentligen?

–Ja, det stämmer. Vi har tagit fram tekniska lösningar för att skriva texter delvis eller helt automatiskt. Det är tacksamt att utgå från myndighetshandlingar, eftersom både myndigheter och datorer gillar struktur. Ett beslut från Kemikalieinspektionen ser till exempel i princip alltid ut på ett visst sätt, man kan med stor sannolikhet förutsäga var den viktiga informationen kommer finnas. Då kan du i förväg tala om för datorn var den ska leta, och vilka formuleringar den ska leta efter. Utifrån ett antal i förväg bestämda mallar eller strukturer kan datorn sedan generera löpande text, som kan bli en notis.