Laddar...
Skolresultaten har blivit sämre. Ett av lösningsförslagen är att införa betyg från årskurs fyra, men än så länge saknar förslaget tillräckligt stöd.
Skolresultaten för niondeklassare har försämrats de senaste åren, enligt en rapport som Skolverket släppte förra hösten. Framför allt är det svenskfödda elever som redan har det kämpigt i skolan med lägre betyg.
Partierna är överens om att det krävs bättre studiero, att läraryrket behöver stärkas och att fler elever ska få stöd tidigt. Men medan S, V och MP oftare lägger tonvikt vid att det behövs mer resurser och mindre klasser, lägger de borgerligare partierna ofta mer fokus på ordning, krav och tydlighet.
M och SD sticker dessutom ut och tycker att man bör införa obligatoriska betyg från årskurs 4, i stället för dagens årskurs 6. Redan i dag är det fritt fram för skolor att införa betyg från årskurs fyra. Enligt en lag från 2021 är det upp till varje enskild rektor att fatta beslut i frågan. Men det är fortfarande mycket ovanligt att elever får betyg från fjärde klass.
Å ena sidan: Betyg vid tidig ålder kan fungera som ett verktyg för att snabbt fånga upp de elever som riskerar att halka efter sina klasskamrater. Det ger både elever, föräldrar och lärare en tydligare bild av kunskapsutvecklingen. Förespråkarna, exempelvis rektorer inom friskolekoncerner, menar också att tidiga betyg höjer studiemotivationen.
Å andra sidan: Att införa betyg från tioårsåldern riskerar att skapa ökad stress och en negativ självbild hos yngre barn, menar kritiker. I fjol visade en studie från Lunds universitet att betyg i årskurs sex (jämfört med tidigare årskurs åtta) inneburit en ”signifikant ökad risk” för depression och ångest bland flickor.
Närmare 16 procent av eleverna som slutar grundskolan saknar behörighet till gymnasiet, betydligt fler än i andra europeiska länder.
Enligt forskaren Jörgen Tholin handlar det inte om att svenska barn är dummare än elever i andra länder eller att Sverige satsar mindre pengar på skolor än andra. Han menar att förklaringen i stället ligger i att det svenska betygssystemet ställer för höga krav på barnen.
… många andra europeiska länder har kvar ordningsbetyget som Sverige slopade under 1970-talet? I exempelvis Norge får eleverna ett betyg i ordning och ett betyg i uppförande. Samtidigt är dessa ordningsbetyg separerade från övriga betyg vilket gör att de inte påverkar möjligheterna att söka sig vidare till högre studier.
Har du frågor, förslag eller synpunkter på Omnis valsatsning att ge kontext till sakfrågorna? Hör av dig till oss på mer@omni.se.