En blogg om det inre livet på Omni, om vårt nyhetsarbete, om våra utvecklingsprojekt och om våra planer framåt. – Markus Gustafsson, chefredaktör.

Därför finns vi – och därför går vi till jobbet på Omni

När vi startade Omni nere i en källarlokal i Kungsbrohuset så var drivkraften i det vi gjorde självskriven. Vi var besatta av tanken på att hitta ett bättre sätt att konsumera nyheter. Vi ville bättre möta er nyhetsläsares behov och utmaningar.

Kärnan i den resa vi sedan började med Omni har alltid varit – och är fortfarande – att försöka förstå er nyhetsläsare på djupet. Därför tog vi in er i rummet från dag ett och lät er vara med och utveckla Omni till den nyhetstjänst vi är i dag.

Resten är så att säga historia.

I dag är Omni en av Sveriges ledande och största nyhetstjänster med 40 miljoner sidvisningar i veckan, 6 miljoner besök och runt 650 000 som läser oss varje vecka. Och antalet läsare blir bara fler och fler.

Men för en tid sedan kände vi ändå behov av att påminna oss – och kanske förtydliga – varför vi egentligen finns. Vad är det egentligen som gör oss unika jämfört med andra? Varför är det så självklart för oss att vilja gå till jobbet på just Omni? Vi sökte svar på vårt “varför”, eller vårt så kallade purpose.

Våra frågor resulterade i en utvecklande resa internt, där användarna återigen togs in i rummet. Det som varit Omnis löfte från dag ett växte sig också starkare, vilket var skönt:


Alla nyheter. Alla perspektiv i en app.

Men vad vi genom arbetet nu fick bättre svar på var också varför det är så viktigt att leverera på detta löfte, alltså vad vi vill åstadkomma med vårt sätt att förmedla nyheter och ge fler perspektiv i nyhetsbevakningen.

Svaret mognade fram:

Vi på Omni vill utmana människor till nya insikter om världen, varandra och sig själva.

Stora ord, kanske. Men ändå viktiga och ledstjärna när vi prioriterar och gör våra stora vägval framåt och även i våra små vägval varje dag.

Vi har satt ihop en kort liten film för att försöka förklara dem bättre. Titta gärna på den.

Synpunkter eller funderingar? Maila mig gärna. Vi har även en stor användarundersökning ute som du mer än gärna får besvara.

Markus

Därför säger Omni hejdå till Facebook

Det fanns en tid då Facebook var allt för nyhetsmedier och många satsade allt på att bli störst och vackrast genom trafik från just Facebook. Många medier boostade sina trafiksiffror flerfaldigt genom Facebook-trafiken. Det gick så långt att helt nya nyhetsmedier lanserades för att håva in allt man kunde via katter och klickraketer på Facebook. Internationellt blev Buzzfeed guden i genren och i Sverige lanserade Schibsted Lajkat och Bonnier satsade senare på Kit. Ingen av dem finns mycket kvar av, om ens något, i dag.

Facebook insåg snart att de också kunde kapitalisera på engagemanget kring nyheter och införde bland annat Facebook Instant Articles 2015, som verkligen fick de stora mediebolagen världen över att välja sida – skulle de arbeta med eller emot Facebook? I veckan meddelade Facebook att Instant Articles nu läggs ner och för Axios uppger en talesperson för Meta att mindre än 3 procent av innehållet som Facebooks användare ser idag är länkar till nyhetsartiklar. Facebook drar sig nu egentligen ur allt vad satsningar på nyheter heter.

Idag är Facebook också en betydligt mindre viktig trafikkälla för nyhetsmedier, söktrafiken från Google är för de flesta av mycket större betydelse. Sen ska sägas att sedan Facebook (och Instagram) har gått all-in på rörligt och video, så kommer nyhetsmedier in den vägen istället. Så helt över är inte nyhetsmediernas symbiosförhållande med Facebook, åtminstone inte än.

För oss på Omni har Facebook alltid varit lite av en huvudvärk, även om läsarnas engagemang också har varit fantastiskt med ungefär 100 000 Facebook-följare. Facebook är fortfarande också en viktig social mediekanal för delar av våra användare och Facebook är ju fortfarande största sociala medieplattformen både i världen och Sverige. Men det är ingen vidare kanal för oss på Omni att bygga varumärke, ibland precis tvärtom. Samtidigt är förstås Instagram, Tiktok och andra kanaler bra mycket viktigare i de yngre målgrupperna. Och oavsett synen på Facebook så är trafiken vi får från Facebook inte större än att vi lika gärna kan vara utan. Omni har nämligen extremt höga trafiktal ändå. Omni har idag över 40 miljoner sidvisningar per vecka, vissa nyhetsintensiva dagar kan vi ha över 10 miljoner sidvisningar på en och samma dag. En brutal majoritet av denna trafik kommer direkt till oss via våra många oerhört lojala appanvändare.

Facebook för också lite andra otrevligheter med sig. Det blir inte sällan diskussioner i Facebook-kommentarerna som tar mycket kraft att hantera, så mycket kraft att nästan alla nyhetsbolag idag anlitar externa firmor för att moderera deras Facebook-sidor med stora kostnader som följd. Det har även vi på Omni gjort. Men i somras började vi på Omni titta på detta med modereringen och drog den radikala slutsatsen: de pengar vi idag lägger på moderering av Facebook-kommentarer kommer Omni och Omnis läsare bättre till del genom att vi investerar dem i vår nyhetsbevakning. Därför har vi slutat dela vårt innehåll på Facebook på experiment sedan i somras. Och hittills är erfarenheterna mycket goda.

Trafiktappet som vårt hejdå till Facebook innebär är hittills försumbart för Omni. I sidvisningar betyder Facebook-trafiken ingenting för oss i jämförelse med de 40 miljoner sidvisningar vi får direkt i våra appar. Det är när nyhetsmedier talar om sin veckotrafik (unika besökare) som man framförallt använder Facebook och andra trafikkällor för att blåsa upp siffrorna. Men det där är en sifferbluff som vi på Omni alltid har försökt att hålla oss långt ifrån, vi utvärderar oss istället på hur många återkommande unika användare vi har. Många nyhetsmedier framställer sig idag mycket större än vad de egentligen är, men det där är som tur är ganska lätt att genomskåda. Men det är inte utan att man ibland önskar att det fanns branschgemensam mätning på detta tema, exempelvis vore antal lojala användare (som använder tjänsten minst 3 dagar av 5) en hälsosam mätning.

Synpunkter eller funderingar? Maila mig gärna..

/Markus

Nu lanserar vi Omnis Work-from-anywhere-policy 2.0

Den största förändringen i Omnis nu uppdaterade Work-from-anywhere-policy är att vi har strukit att policyn är på prov. Det som har varit kommer inte åter och Work-from-anywhere är här för att stanna.

I förra veckan orkestrerade jag två digitala möten på Omni med rubriken Framtidsarbetsplatsen. Interna möten, men tänker att ämnet kanske kan intressera några även utanför Omni. I tider då mediebranschen har kompetens- och vikariekris – och när vissa mediebolag börjar ta steg tillbaka till mindre flexibla arbetssätt – så är ämnet om hur vi organiserar våra medierarbetsplatser mer aktuellt än någonsin. Särskilt i ljuset av en ny generations krav på flexibla arbetssätt som i sin tur förändrar både företag och samhällen i grunden.

När vi på Omni flyttade hem för pandemin den 11 mars 2020 blev vi snabbt nästan världsmästare på distansarbete med vårt nätverk av satellitredaktioner. Vi lyckades, trots 100% distansarbete, stå för den bästa nyhetsbevakningen i Sverige under hela pandemin. Detta samtidigt som våra kollegor på andra nyhetsredaktioner, med emfas, hävdade att det var omöjligt att flytta hem en hel breaking-news-organisation.

Våren 2021 tillsatte vi Omnis första Framtidsgrupp, en grupp om cirka 10 kollegor. Vi började se slutet på pandemin och den nya Framtidsgruppen fick i uppdrag att komma fram till hur vi på Omni ville arbeta efter pandemin. Resultatet blev ganska radikalt, nämligen Omnis första Work-from-anywhere-policy som i korthet innebär att alla anställda på Omni får arbeta varifrån de vill.

Work-from-anywhere-policyn har vi levt efter sedan hösten 2021 och den har förändrat oss till det bättre som arbetsplats. Vi har rekryterat Erik, CX-expert, som vill bo Göteborg. Vi har i sommar inte mindre än tre ekonomiredaktörer som arbetar för oss från Malmö (tidigare satt alla i Stockholm), nämligen Johanna, Karl-Magnus och Joakim. Vi har Daniel som denna sommar har löst vårt vikariebehov från sin bas på Mallorca. Vi har ekonomiredaktör Anna i Paris och vi har nyhetsredaktör Olivia som, stödd av policyn, flyttade med familjen till Varberg i vintras. I sommar flyttar förresten ekonomiredaktör Adam med familj till Gävle och han kom till oss i våras just för möjligheten att arbeta på distans.

Vi på Omni har idag 20 procent som definierar sig som ”remote”. Ungefär 50 procent är ”hybrida” (2-3 dagar på kontoret per vecka) och 30 procent är ”office” (4 dagar eller fler på kontoret per vecka). När vi i våra undersökningar frågar kollegorna om framtiden så ser det ut att fortsätta ungefär med den fördelningen, möjligen med en liten lutning åt att något fler kan tänka sig att bli remote i en framtid. De flesta föredrar, trots allt, att vara på kontoret hela eller halva tiden både nu och i en framtid.

I våras tillsatte vi ännu en Framtidsgrupp, denna gång med uppdrag att djupdyka i hur det nya hybrida livet har fungerat i praktiken. Gruppen ska kartlägga utmaningarna och föreslå förändringar och förbättringar framåt. Till sin hjälp har Nya Framtidsgruppen haft en ny medarbetarundersökning där 40 Omni-kollegor har sagt sitt om det nya hybrida. Det är ingen överdrift att säga Omni-kollegorna älskar det nya flexibla arbetssättet. Faktum är att inte en enda person är negativ till nya sättet att arbeta.

De vanligast angivna fördelarna med det nya arbetssättet anges som ”En känsla av frihet” (85%), ”Lättare att få ihop livspusslet” (83%), ”Möjlighet att arbeta hemma ostört vid behov” (55%) och ”Slippa resor till arbete” (53%). 38 procent anger ”Möjlighet att bo där jag vill”.

Självklart finns det också en miljard utmaningar med vårt nya flexibla arbetssätt. I nya Framtidsgruppen har vi därför, med hjälp av medarbetarundersökningar och workshops, diskuterat och listat de största utmaningarna vi just nu upplever med det nya hybrida. Vi har listat högt som lågt, vi har pratat igenom utmaningarna – och vi har föreslagit en lång rad förändringar och förbättringar.

Den utmaning vi talar klart mest om just nu på Omni är av praktisk och teknisk karaktär, nämligen att få till den sömlösa hybrida nyhetsdesken. När man är nyhetsredaktör på Omni, och arbetar remote, så går man till jobbet genom att gå in i en videochatt som man sen hänger i non-stop hela arbetsdagen. När alla var 100% remote under pandemin fungerade det där sömlöst, men nu när kanske halva gänget är på kontoret försöker vi få till det med mikrofoner och kameror vid de fysiska deskarna på kontoret. Det fungerar långt ifrån perfekt, för att uttrycka sig diplomatiskt. Vi är nu inne på den tredje videoutrustningen som vi testar och vi har gjort lika många ommöbleringar. Men vi ger oss förstås inte. Inte ska teknik kunna få stå i vägen för framtidens arbetssätt.

Mycket av de andra utmaningarna handlar om att bibehålla teamkänsla och kultur när en del av gänget är helt remote. Behovet av fysiska samlingar och events har blivit ännu större. Vi har också sett utmaningar vid introduktion av nya medarbetare och vi har landat i att alla introduktioner måste ske genom att de första två veckorna alltid görs fysiskt på plats i Stockholm.

Det finns förstås också ett oändligt antal nya utmaningar att beakta vad gäller de kollegor som arbetar helt remote. Det är svårare att både se och bli sedd på distans. Som remote är det betydligt lättare att hamna utanför gänget och det finns även en risk att arbetsuppgifterna kan påverkas av vem som arbetar varifrån.

Till en början hade vi stora utmaningar med att de som kom in till kontoret ändå inte sågs, eftersom alla kom in på olika dagar. Det har vi löst genom att införa så kallade Team-dagar på redaktionerna, då de som är hybrida och befinner sig i Stockholmsområdet förväntas arbeta från kontoret. En lösning i det lilla är att vi också använder den franska appen Café för att alla ska kunna hålla koll på när ens kollegor arbetar från kontoret eller varifrån i världen de arbetar just idag. 

Framtidsgruppen slutsatser kommer resultera i en lång rad förändringar och förbättringar framåt. En konkret sak i nuet är att vi just har skrivit en ny och uppdaterad version av Omnis Work-from-anywhere-policyn. Läs den gärna nedan. Vi har även uppdaterat och hybridanpassat de så kallade Spelregler som båda redaktionerna använder sig av sedan flera år.

Den största förändringen i vår Work-from-anywhere policyn är att vi har tagit bort att den är på prov. Vi ser nämligen ingen återvändo till det gamla och Work-from-anywhere är här för att stanna . Men räkna ändå med många uppdateringar och nya versioner av vår Work-from-anywhere-policy framåt. Vi är bara i början av det nya hybrida arbetslivet och jag tror ingen av oss riktigt förstår hur radikalt detta kommer rita om arbetsmarknaden, företag och samhållet framåt.

/Markus

***

Omnis Work-from-anywhere-policy (Version 2.0, från juli 2022)

#1. Vi arbetar varifrån vi vill
På Omni definierar vi oss som en digital arbetsplats, vilket gör det möjligt för alla hos oss att arbeta varifrån vi vill. Som en fullt ut digital arbetsplats går det lika bra att arbeta från andra delar av landet eller världen* som från Omni-kontoret.

* med de begränsningar som lagar och skatteregler sätter för utlandsarbete.

#2. Vi begränsar oss inte till Stockholm
Vi på Omni kräver inte Stockholm som arbetsort vid nyanställningar och önskar man som anställd att flytta går det bra. Det tror vi gynnar både kompetensen och mångfalden. Undantag kan vara kollegor med arbetsledande uppgifter, som måste kunna arbeta från det fysiska kontoret delar av tiden.

#3. Lika förutsättningar för alla
Alla på Omni ska ha samma förutsättningar att göra ett bra jobb, oavsett varifrån man arbetar. Oavsett vilket arbetsmoment eller möte det gäller, så ska det alltid gå att fullt ut delta på såväl distans som från de fysiska kontoren.

#4. Kontoret ska vara en samlingsplats
Det ska även i framtiden upplevas som mycket attraktivt att arbeta på kontoret i Stockholm, som ska fortsätta utvecklas med höga krav på trivsel, ergonomi och praktiska lösningar. Kontoret måste möta de nya utmaningar som work from anywhere-policyn innebär.

#5. Team First
Det sociala är en viktig del av arbetet på Omni. Alla medarbetare måste också vara beredda att arbeta från kontoret för specifika arbetsmoment och/eller när ens team har behov av att ses fysiskt för möten, konferenser etc. De som arbetar delvis på distans förväntas delta i teamdagar på kontoret när de befinner sig i Stockholmsområdet.

#6. Frihet under ansvar
Det nya arbetssättet innebär stor frihet, men följs också av ett stort personligt ansvar. Den som väljer att arbeta på distans måste säkerställa att det finns adekvata förutsättningar i form av utrymme, bra internetuppkoppling och möjlighet att arbeta ostört. Om inte det kan uppfyllas, eller om en medarbetare inte klarar av att ta det egenansvar som krävs av remotearbete, så ska arbete ske från kontoret.

#7. Vi har fokus på välmående och arbetsmiljö
Det är svårare att både se och bli sedd på distans. Vi har därför tydliga anpassade rutiner för att säkerställa medarbetares välmående och arbetsmiljö. Arbetstagaren bär också ett stort ansvar att informera arbetsgivaren om sina behov och utmaningar.

#8. Omni-kulturen kräver allas kärlek
Omnis kultur är något vi tillsammans hela tiden bygger och vårdar. Vi arbetar därför på olika sätt med att korta avstånden inom Omni-familjen så att alla känner närhet till varandra, oavsett arbetsort. Vi har ofta fysiska och digitala sammankomster. Alla introduktioner sker på plats i Stockholm.

#9. Framförhållning och transparens
Omni som arbetsgivare måste vara mycket transparenta och inkluderande i all förändring som sker och som planeras att ske. Alla anställda måste också ha framförhållning kring hur de vill arbeta. Med sex månaders framförhållning ska man meddela om man vill ändra permanent arbetsplats, alltså från att vara hybrid till remote etc.

#10. Ödmjuka inför förändringarna
Work for anywhere-policyn är i ständig förändring och vi är ödmjuka för att vi kan behöva utveckla den i takt med att nya utmaningar uppkommer.

Årets sommarsamling med Team Omni inleddes med att vi paddlade Björnö runt med kajak, för att därefter åka vidare til Gällnö där årets sommarmiddag stod serverad. Samlingar som dessa har alltid varit många och viktiga på Omni, men med Work-from-anywhere är de än viktigare.

Omni förstärker – anställer fyra nyhetsredaktörer

Mitt i allt det fruktansvärda som pågår i vår värld känns det fint att vi på Omni får avsluta veckan med att berätta att Omni-familjen växer. Vi har nämligen rekryterat fyra fantastiska stjärnor, tillika några av Sveriges bästa nyhetsredaktörer.

Varmt, varm välkomna till Omni-familjen! ❤️ Vi är galet stolta över att ha just er hos oss, Joel, Linus, Felicia och Olivia!

Felicia Nordlund, 29, har nu i veckan anställts som nyhetsredaktör. Felicia kom till Omni som vikarie i april förra året och har gjort ett helt fantastiskt första år hos oss. Innan Omni arbetade Felicia som reporter och researcher på SVT och har dessförinnan varit nyhetsreporter på TT och Expressen. Läste Journalistikprogrammet vid Södertörn.

Joel Malmén, 30, har också nu i veckan anställts som nyhetsredaktör. Joel kom till Omni som vikarie så sent som i december och satte omedelbart stort avtryck. Joel har tidigare bland annat varit reporter på SVT, nyhetsvakthavande på SR Ekot och reporter på TT. Läste Journalistikprogrammet vid Södertörn.

Olivia Wikström, 29, anställdes som nyhetsredaktör i januari. Olivia hade då redan varit vikarie hos oss i ett år och även hunnit bli mamma under tiden. Olivia har tidigare varit nyhetspresentatör på SR Ekot, programledare och reporter på P3 Nyheter, liksom reporter på SVT:s Babel och på Östersunds-Posten. Läste Journalisthögskolan i Göteborg.

Linus Lindgren, 26, anställdes också som nyhetsredaktör i januari. Linus lärde vi känna redan förra sommaren när vi värvade över honom som vikarie från Aftonbladet där han hade arbetat som breakingreporter i ett år. Innan dess hade Linus bland annat varit reporter på Mitt-i, Metro och Hela Hälsingland. Läste Journalisthögskolan i Sundsvall.

/Markus

Därför skriver Omni Kyiv istället för Kiev

Omni har i dagarna ändrat hur vi skriver namnet på Ukrainas huvudstad till Kyiv, i stället för Kiev. Och det var inte en dag för tidigt.

Kyiv är en transkribering av hur namnet på huvudstaden uttalas på ukrainska, medan Kiev är en transkribering av hur namnet uttalas på ryska. Det senare namnet var också internationell standard under sovjettiden.

Men många internationella medier har sedan länge ändrat till just Kyiv istället för Kiev. Exempelvis ändrade AP från Kiev till Kyiv redan 2019. BBC, The Guardian och många andra har ändrat på samma sätt, även om det förstås i deras fall då handlar om transkribering till engelska. 

Frågan om den ukrainska huvudstadens namn har även varit uppe i Mediespråksgruppen, en samarbetsgrupp för språkansvariga på svenska medier, flera gånger. Frågan diskuterades senast för ett par veckor sedan. Bakgrunden är att bland annat Ukrainas ambassad har vädjat till flera svenska medier om att ändra till just Kyiv.

Generellt rekommenderar Mediespråksgruppen att ukrainska städer ska transkriberas efter just ukrainskt uttal, vilket för huvudstaden skulle bli Kyiv eller Kyjiv. Det är också vad TT-språket generellt rekommenderar.

Men vad gäller Kyiv så har TT och Mediespråkgruppen hållit kvar vid transkriberingen av det ryska uttalet, alltså Kiev. I en intervju med Göteborgs-Posten motiverar Mediespråkgruppens Ola Karlsson beslutet med att ”flertalet redaktioner tyckt att det inte är läge att ändra för hastigt. Mycket på grund av att det finns ett motstånd att föra in nya stavningar som läsarna inte är bekanta med”. Han säger också att man inte vill ”politisera frågan i onödan”.

Vi på Omni menar att det inte räcker som argument för att inte ändra. Vi menar tvärtom att vid bevakningen av en svår situation som den nu i Ukraina så blir det extra viktigt att också orden blir helt rätt. Därför ändrade vi till att skriva Kyiv i veckan.

Däremot är det inte helt självklart att transkribera till Kyiv på svenska, Kyjiv kan anses vara ett mer korrekt alternativ . Den senare varianten kan inte minst anses lättare att uttala. Vi övervägde detta på Omni, men valde nu att gå på den stavning som Ukraina rekommenderar och som även en lång rad internationella medier använder (även om det då är transkriberat till engelska).

Vi har även ändrat hur ett antal andra ukrainska namn skrivs enligt samma logik, exempelvis Odesa, Dnipro, Tjornobyl och Krym.

Vad tycker du om beslutet? Hör gärna av dig till mig (markus@omni.se) och säg vad du tycker.

/Markus