Vindkraftsdebatten

Sakfrågan i korthet

Investeringar i ny vindkraft har stannat av: Under tre av fyra kvartal 2025 beställdes inte en enda vindturbin till följd av regler, låga priser och politisk osäkerhet.

Till saken hör att kommuner får säga nej till nya vindkraftsparker inom sitt område, det så kallade kommunala vetot. I fjol stoppade kommuner över 90 procent av de planerade projekten, med hänvisning till natur och boendemiljö. En rekordhög siffra, enligt branschorganisationen Green Power Sweden, som kräver att politiken tar fram tydliga och långsiktiga incitament till kommuner och boende.

Ett sådant incitament är den så kallade vindkraftspengen, ett statligt bidrag till kommuner med vindkraft som betalades ut för första gången under våren.

Så tycker väljarna

Väljarnas motstånd mot ny vindkraft är mindre än vad många tror. Det visar åtminstone en mätning från Indikator Opinion, beställd av vindkraftsbranschen. Enligt mätningen vill en majoritet ha mer vindkraft i sin kommun, men är samtidigt av uppfattningen att många andra är emot. Mätningen indikerar också att även kommunpolitiker underskattar stödet för ny vindkraft, vilket enligt branschen leder till att onödigt många vindkraftsbyggen stoppas.

Det visar statistiken

Utblick i världen

Kina är överlägsen global vindkraftsetta. Även i Europa byggs det, men utbyggnaden har stött på patrull. I Polen har strikta avståndsregler från 2016 kraftigt begränsat var vindkraft får byggas. I Storbritannien rådde ett ”de facto”-förbud mot landbaserad vindkraft mellan 2015 och 2023, eftersom det i princip räckte med en enda lokal protest för att sänka ett helt projekt. I Finland har kommuner ofta stort inflytande över etableringar med stoppade projekt som följd.

Visste du att…

… det i dag finns drygt 5 500 vindkraftverk i Sverige och 107 000 vindkraftverk i Europa? Allt som allt står vindkraften för ungefär 19 procent av kontinentens el.