Laddar...
Valrörelsen har börjat, men den intensivaste perioden är ännu framför oss. Här är allt du behöver veta.
Valet i Sverige hålls söndag den 13 september. Svenska folket ska då rösta fram sina 349 politiker till riksdagen, samt representanter till 21 regioner och 290 kommuner. Ganska precis åtta miljoner svenskar bedöms vara röstberättigade till riksdagsvalet och ytterligare några hundra tusen får delta i de andra två valen.
MAJ
1 maj: Arbetarrörelsens dag med många tal och pressträffar.
3 maj: Partiledardebatt i SVT:s Agenda.
8-9 maj: Moderaternas Sverigemöte.
14-15 maj: Miljöpartiets digitala kongress.
27-30 maj: Järvaveckan.
JUNI
4 juni: SCB:s partisympatiundersökning.
10 juni: Partiledardebatt i riksdagen.
22-26 juni: Almedalsveckan.
JULI
30 juli: Brevröstning från utlandet inleds.
AUGUSTI
3 augusti–3 september: Närmast dagliga utfrågningar och intervjuer med partiledarna i P1, P3, P4 och TV4.
14 augusti: Sista dag för partier att anmäla sig till valet.
17 augusti: Expressens partiledardebatt.
20 augusti: Förtidsröstningen utomlands startar.
26 augusti: Förtidsröstningen i Sverige startar.
SEPTEMBER
4 september: Slutdebatt i SR.
10 september: Slutdebatt i TV4.
11 september: Slutdebatt i SVT.
12 september: Statsministerduell i TV4.
13 september: Valdag och valvakor.
Svenskarna är inte ensamma om att rösta i år. Under 2026 hålls olika typer av val i ett 80-tal länder. I Europa får exempelvis britterna, fransmännen, italienarna och tyskarna rösta i olika senats-, borgmästar- och lokalval. I USA vankas det mellanårsval, i Israel är det parlamentsval och i Brasilien är det dags för nytt presidentval.
… det inom statsvetenskapen finns något som kallas röstningsparadoxen? Eftersom en enskild röst i praktiken har nästan noll chans att avgöra valet (det har aldrig hänt) borde strikt rationella väljare stanna hemma – förväntad kostnad med tid och ansträngning för att lägga rösten är helt enkelt större än förväntad nytta. Men paradoxalt nog röstar många ändå, av pliktkänsla eller en vilja att delta. Demokratier fungerar alltså, enligt teorin, just för att vi inte är strikt rationella.