Sverige ska nå nettonollutsläpp till 2045 – men vägen dit ifrågasätts. Kritiker menar att politiken inte räcker och experter varnar för att tiden börjar bli knapp.
Sverige har som mål att nå nettonollutsläpp av växthusgaser senast 2045 – fem år före EU. Regeringen beskriver målet som ambitiöst, men oppositionen och miljörörelsen menar att politiken inte räcker, särskilt efter att Sveriges utsläpp ökade mest i EU under 2024.
På vägen finns två etappmål för 2030 och 2040, samt ett mål om att minska utsläppen från inrikes transporter med minst 70 procent till 2030. Klimatminister Romina Pourmokhtari (L) har öppnat för att ersätta det med ett elektrifieringsmål, vilket fått kritik från oppositionen.
Klimatpolitiska rådet skriver i sin senaste rapport att regeringens politik under den senaste mandatperioden inte varit tillräcklig för att nå målen för 2030 eller 2040. Samtidigt menar man att det fortfarande är möjligt att nå klimatmålen, men att det börjar bli bråttom.
Andelen väljare som har klimatet som sin viktigaste valfråga har minskat, enligt en mätning från Indikator Opinion i början av mars. Samtidigt visar en Sifoundersökning från 2024 att tre av fyra svenskar tycker det är viktigt med en ambitiös klimatpolitik.

Finland har som mål att nå nettonollutsläpp av växthusgaser redan 2035, vilket är det mest ambitiösa klimatmålet i hela EU. Det enda landet som satsar på att hinna före Finland i världen är Uruguay, som siktar på koldioxidneutralt senast 2030. Utöver det är Bhutan och Surinam de enda två länderna som redan nått nettonollutsläpp.
... Sveriges utsläpp av växthusgaser har minskat med cirka 33 procent sedan 1990, trots ökad befolkning och en växande ekonomi? Det som bidragit mest till den utvecklingen är utbyggnaden av fjärrvärmenäten som lett till minskade utsläpp från uppvärmning av bostäder och lokaler.