Irankriget fick regeringen att sänka sin tillväxtprognos för 2026. Under sommaren sänktes även prognosen för 2027. Å andra sidan ser det ut som att den utdragna lågkonjunkturen är över när som helst nu.
De senaste 50 åren har Sveriges BNP ökat med runt två procent per år. Men utvecklingen varierar. Under det andra kvartalet 2020 minskade BNP exempelvis med 8,1 procent, till följd av coronapandemin.
I år har regeringen sänkt tillväxtprognosen. I mars spådde regeringen en tillväxt på 2,8 procent under 2026, men Irankriget fick finansminister Elisabeth Svantesson (M) att skruva ner den till 2,3 procent. Under sommaren höll hon fast vid siffran 2,3, men sänkte i stället prognosen för nästa år från 2,7 till 2,5 procent.
Desto mer glädjande för finansministern är Konjunkturinstitutets bedömning i augusti om att ekonomin återhämtar sig och lågkonjunkturen snart är över.

Jämfört med våra nordiska grannländer hamnar Sveriges BNP-utveckling de senaste åren någonstans i mellanskiktet. Sedan 2019 har Sveriges ekonomi vuxit ungefär i nivå med Norges.
Danmark har haft den starkaste tillväxten, i mångt och mycket drivet av läkemedelsjätten Novo Nordisk. Finlands ekonomi har utvecklats betydligt svagare, till följd av svag hushållskonsumtion och finanspolitiska åtstramningar.
… mer än hälften av Danmarks BNP-tillväxt förra året kom från läkemedelsindustrin? Det visar Danske Banks beräkningar. Förklaringen ligger i en stor efterfrågan på Novo Nordisks diabetes- och viktminskningsläkemedel Ozempic.
Att ett företag utgör en så stor del av ett lands tillväxt innebär risker. Förra året kapades BNP-prognosen rejält till följd av lägre förväntningar på Novo Nordisks försäljning. Den minskade tron på företaget syns tydligt i aktiepriset: På toppen för två år sedan kostade en aktie över 1 000 danska kronor, mot cirka 300 i dag.