Laddar...
Osäkerheten kring Irankriget har fått regeringen att sänka sin tillväxtprognos för 2026. Samtidigt har frågan om staten bör stötta svenska företag i händelse av en inbromsning aktualiserats. Partierna är splittrade.
De senaste 50 åren har Sveriges BNP ökat med runt två procent per år. Men utvecklingen har varierat med flera lågkonjunkturer under 2000-talet. Under det andra kvartalet 2020 minskade BNP med 8,1 procent, till följd av coronapandemin.
Därefter har ekonomin återhämtat sig, men en orolig omvärld har fått regeringen att kapa sin tillväxtprognos för svensk ekonomi. I maj 2026 spådde regeringen att BNP stiger med 2,3 procent i år, jämfört med 2,8 procent två månader tidigare.
Under våren har Tidöpartierna genomfört flera åtgärder som ska stötta hushåll och näringsliv – åtgärder som fått både ris och ros.
Jämfört med våra nordiska grannländer hamnar Sveriges BNP-utveckling de senaste åren någonstans i mellanskiktet. Sedan 2019 har Sveriges ekonomi vuxit ungefär i nivå med Norges.
Danmark har haft den starkaste tillväxten, i mångt och mycket drivet av läkemedelsjätten Novo Nordisk. Finlands ekonomi har utvecklats betydligt svagare, till följd av svag hushållskonsumtion och finanspolitiska åtstramningar.
… mer än hälften av Danmarks BNP-tillväxt förra året kom från läkemedelsindustrin? Det visar Danske Banks beräkningar. Förklaringen ligger i en stor efterfrågan på Novo Nordisks diabetes- och viktminskningsläkemedel Ozempic.
Men att ett företag utgör en så stor del av ett lands tillväxt innebär också risker. Förra året kapade den danska regeringen BNP-prognosen rejält till följd av minskade förväntningar på just Novo Nordisks försäljning.