Tidöregeringen har sänkt skatterna, bland annat i form av ett förstärkt jobbskatteavdrag. För oppositionen kan C-krav på skattesänkningar bli en knäckfråga i framtida regeringsförhandlingar.
Skattekvoten i Sverige har blivit lägre, från 42,9 procent av BNP 2022 till 41,2 procent i fjol. Vid årsskiftet trädde också mandatperiodens största skattereform i kraft, det förstärkta jobbskatteavdraget. Andra skattelättnader under mandatperioden är ett skattebefriat ISK-sparande upp till 300 000 kronor, sänkt bränsleskatt och halverad matmoms. År 2024 stoppade regeringen den automatiska höjningen av brytpunkten för den statliga inkomstskatten, men därefter har nivån på nytt indexerats upp.
Oppositionspartierna S, V och MP talar ofta om att höja skatterna för de rikaste. Centerpartiet kräver dock sänkta skatter för att stötta en regering.
Skattefrågan är en klassisk vattendelare mellan höger- och vänsterväljare. En mätning av Indikator Opinion och Ekot, som publicerades i början av 2026, slog fast detta med tydlighet. Enligt de rödgröna väljarna är det största problemet med svensk ekonomi att skatterna är för låga för höginkomsttagare – 46 procent ansåg detta. Bland Tidöväljare var siffran bara 6 procent.
Många europeiska länder har särskilda skatter på höga inkomster. Den högsta inkomstskatten ligger på 60,5 procent i Danmark och den lägsta finns i Bulgarien och Rumänien på 10 procent. Sverige ligger över EU-snittet, men några hack ner från den absoluta toppen, skriver Euronews.
En viktig skillnad är hur systemen är utformade. I Sverige slår den statliga inkomstskatten till relativt tidigt i inkomstskalan jämfört med flera andra länder. Det gör att en större andel av löntagarna berörs av den högre skatten.
… Luxemburg har de högsta lönerna i Europa med en genomsnittlig årslön runt 900 000 kronor? I Sverige ligger vi på ett genomsnitt på drygt 500 000 i årslön. Det placerar Sverige klart över snittet, på plats 8 av 26 i EU. Datan kommer från Eurostat och gäller inkomståret 2024.