Laddar...
Biståndsfrågan har blivit en skiljelinje i svensk politik. Tidöpartierna har slopat enprocentsmålet medan S successivt vill återgå till det – båda sidor har mött kritik.
Regeringen har övergett målet att avsätta en (1) procent av Sveriges bruttonationalinkomst (BNI) till internationellt bistånd. I stället ligger det på en fast nivå: 56 miljarder kronor per år 2023–2025, och föreslås bli 53 miljarder per år 2026–2028, med särskilt fokus på Ukraina.
Tidöpartierna säger att de vill använda biståndet mer strategiskt för att även gynna svenska intressen, särskilt när det gäller handel och migration. Bland annat har regeringen villkorat bistånd mot att mottagarländer tar emot egna medborgare som utvisats från Sverige.
Socialdemokraterna har lovat en successiv återgång till enprocentsmålet men har fått kritik för att sakna både tidsplan och finansiering.
Å ena sidan: Tidöpartierna har kritiserat tidigare regeringar för ett alltför generöst bistånd och menar att en fast summa gör det mer förutsägbart. Ökat stöd till Ukraina ses som en investering i Europas säkerhet, vilket motiverar nedskärningar i andra regioner. Regeringen menar också att villkorat bistånd ökar återvändandet, vilket är i linje med deras strama migrationspolitik.
Å andra sidan: Kritiker menar att det skadar Sveriges anseende att frångå enprocentsmålet, särskilt i en tid av många globala kriser. Från ekonomhåll har regeringen kritiserats för att minska anslaget till Sida, samtidigt som man ökar kraven på att biståndet ska vila på effektivitet och vetenskap.
74 procent av svenskarna anser att det är viktigt att Sverige bidrar till utveckling i fattiga länder, visar Sidas årliga undersökning från förra året. Samma undersökning visar också att biståndet splittrar. 20 procent vill att biståndet ska öka medan 34 procent vill att det ska minska eller helt tas bort.
Sverige är fortsatt en betydande givare av internationellt bistånd. Samtidigt innebär den fasta summan att biståndet som andel av BNI sjunker i takt med att Sveriges ekonomi växer. Enligt en uträkning från paraplyorganisationen Concord riskerar Sverige att 2028 för första gången hamna under FN:s och EU:s rekommendationer på att lägga 0,7 procent av BNI på bistånd.
Sverige är inte ensamt om att skära ner på det internationella biståndet. Enligt data från OECD minskade det sammanlagda internationella biståndet med historiska 23,1 procent 2025. Nedskärningar i USA:s biståndsorgan USAID stod för tre fjärdedelar av den globala nedgången.
FN och andra organ har varnat för att nedskärningarna kommer leda till ökad hunger, fattigdom och försämrad hälsa i flera utsatta länder.
… Sverige har bekostat forskning i Bangladesh om hur man kan minska mödradödligheten i landet? Det något oväntade svaret var att svärmödrar kan spela en avgörande roll för att se till att den gravida kvinnan får i sig tillräckligt med näring och går upp tillräckligt i vikt under graviditetens sista månader.