Biståndet

Sakfrågan i korthet

Regeringen har övergett målet att avsätta 1 procent av Sveriges bruttonationalinkomst (BNI) till internationellt bistånd. I stället ligger det på en fast nivå: 56 miljarder kronor per år 2023–2025, och föreslås bli 53 miljarder per år 2026–2028, med särskilt fokus på Ukraina.

Tidöpartierna säger att de vill använda biståndet mer strategiskt för att även gynna svenska intressen, särskilt när det gäller handel och migration. Bland annat har regeringen villkorat bistånd mot att mottagarländer tar emot egna medborgare som utvisats från Sverige.

Socialdemokraterna har lovat en successiv återgång till enprocentsmålet men har fått kritik för att sakna både tidsplan och finansiering.

Argument för och emot

Å ena sidan: Tidöpartierna har kritiserat tidigare regeringar för ett alltför generöst bistånd och menar att en fast summa gör det mer förutsägbart. Ökat stöd till Ukraina ses som en investering i Europas säkerhet, vilket motiverar nedskärningar i andra regioner. Regeringen menar också att villkorat bistånd ökar återvändandet, vilket är i linje med deras strama migrationspolitik.

Å andra sidan: Kritiker menar att det skadar Sveriges anseende att frångå enprocentsmålet, särskilt i en tid av många globala kriser. KD-ledaren Ebba Busch, som vill se ett högre bistånd än M och SD, varnar för att minskat bistånd kan ge högre migrationstryck. Från ekonomhåll har regeringen kritiserats för att minska anslaget till Sida, samtidigt som krav på effektivitet ökar.

Så tycker väljarna

74 procent av svenskarna anser att det är viktigt att Sverige bidrar till utveckling i fattiga länder, visar Sidas årliga undersökning från förra året. Samma undersökning visar också att biståndet splittrar. 20 procent vill att biståndet ska öka medan 34 procent vill att det ska minska eller helt tas bort.

Det visar statistiken

Sverige är fortsatt en betydande givare av internationellt bistånd. Samtidigt innebär den fasta summan att biståndet som andel av BNI sjunker i takt med att Sveriges ekonomi växer. Enligt en uträkning från paraplyorganisationen Concord riskerar Sverige att 2028 för första gången hamna under FN:s och EU:s rekommendationer om att lägga 0,7 procent av BNI på bistånd.

Utblick i världen

Sverige är inte ensamt om att skära ner på det internationella biståndet. Enligt data från OECD minskade det sammanlagda internationella biståndet med historiska 23,1 procent 2025. Nedskärningar i USA:s biståndsorgan USAID stod för tre fjärdedelar av den globala nedgången.

FN och andra organ har varnat för att nedskärningarna kommer att leda till ökad hunger, fattigdom och försämrad hälsa i flera utsatta länder.

Visste du att …

… Sverige har bekostat forskning i Bangladesh om hur man kan minska mödradödligheten i landet? Det något oväntade svaret var att svärmödrar kan spela en avgörande roll för att se till att den gravida kvinnan får i sig tillräckligt med näring och går upp tillräckligt i vikt under graviditetens sista månader.