Laddar...
I Sverige blir du straffmyndig när du fyller 15 år – den ordningen har gällt sedan 1864. Men snart kan 13-åringar dömas till fängelse för de grövsta brotten, trots kritik från Polisen, Kriminalvården och Lagrådet.
Debatten om sänkt straffålder har blossat upp under mandatperioden mot bakgrund av det eskalerade gängvåldet och rapporter om att allt fler barn rekryteras. En utredning av straffbarhetsåldern tillsattes 2023 och föreslog förra året en sänkning till 14 år för vissa allvarliga brott.
Regeringen och SD ville gå längre och lade i september 2025 fram ett förslag om att tillfälligt sänka åldern till 13 år. I april lades en proposition fram, trots kritik från tunga remissinstanser och Lagrådet. Förändringen ska börja gälla den 2 augusti.
Å ena sidan: Regeringen och SD menar att en sänkning av straffbarhetsåldern är nödvändig för att bryta gängens rekrytering av barn och kunna straffa unga som begår mycket grova brott.
Å andra sidan: Förslaget har fått kritik av Polisen, Kriminalvården och Åklagarmyndigheten. I sitt remissvar lyfter Polismyndigheten risken att gängen börjar rekrytera ännu yngre barn. I mars 2026 skrev Lagrådet att förändringen inte är förenlig med barnkonventionen och riskerar att öka ungdomsbrottsligheten.
Förslaget om sänkt straffbarhetsålder splittrar väljarkåren, enligt två opinionsmätningar som genomfördes av Indikator opinion/Ekot och Verian/SVT i början av 2026.
Båda mätningarna visar också en tydlig spricka mellan blocken: Majoriteten av Tidöpartiernas väljare är positiva till förslaget medan majoriteten av de som röstar på oppositionen är negativt inställda.
Sveriges straffålder på 15 år är samma gräns som i övriga nordiska grannländer, men högre än i de flesta andra europeiska länderna där 14 är vanligast. Dit hör exempelvis Tyskland, Italien och Spanien. I Irland och delar av Storbritannien är den 10 år. I de flesta fall döms dock de yngsta enligt en lindrigare straffskala.
… Danmark sänkte straffbarhetsåldern till 14 år 2010, men höjde den till 15 igen bara två år senare? Anledningen är att den lägre straffbarhetsåldern visade sig vara kontraproduktiv. Ungdomsbrottsligheten ökade i stället för att minska.
– När man kommer i kontakt med rättsväsendet så riskerar man att stämplas som kriminell och komma i kontakt med andra kriminella, har kriminologen Britt Østergaard Larsen tidigare sagt i Agenda.