Skolresultaten

Sakfrågan i korthet

Skolresultaten för niondeklassare har försämrats de senaste åren, enligt en rapport som Skolverket släppte i höstas. Framförallt är det svenskfödda elever som redan har det kämpigt i skolan vars betyg blivit sämre.

Hur ska man vända utvecklingen? På flera punkter är riksdagspartierna överens. Det behöver bli bättre studiero i klassrummen, läraryrket behöver stärkas och fler elever ska få stöd tidigt.

Men medan S, V och MP oftare lägger tonvikt vid att det behövs mer resurser och mindre klasser, lägger de borgerligare partierna ofta mer fokus på ordning och tydlighet kring kunskapskrav.

Moderaterna och Sverigedemokraterna sticker dessutom ut och tycker att man bör införa obligatoriska betyg från årskurs 4, i stället för dagens årskurs 6.

Redan i dag är det fritt fram för skolor att införa betyg från årskurs fyra. Enligt en lag som klubbades av riksdagen 2021 är det upp till varje enskild rektor att ta beslut i frågan.

Men det är fortfarande mycket ovanligt att elever får betyg från fjärde klass. Bara någon procent av Sveriges grundskolor har det.

Argument för och emot

Å ena sidan: Betyg vid tidig ålder kan fungera som ett verktyg för att snabbt fånga upp de elever som riskerar att halka efter sina klasskamrater. Det ger både elever, föräldrar och lärare en tydligare bild av kunskapsutvecklingen. Förespråkarna, exempelvis rektorer inom friskolekoncerner, menar också att tidiga betyg höjer studiemotivationen.

Å andra sidan: Att införa betyg från tioårsåldern riskerar att skapa ökad stress och en negativ självbild hos yngre barn, menar kritiker. I fjol visade en studie från Lunds universitet att betyg i årskurs sex (jämfört med tidigare årskurs åtta) inneburit en ”signifikant ökad risk” för depression och ångest bland flickor.

Det visar statistiken

Närmare 16 procent av eleverna som slutar grundskolan saknar behörighet till gymnasiet, betydligt fler än i andra europeiska länder.

Enligt forskaren Jörgen Tholin handlar det inte om att svenska barn är dummare än elever i andra länder eller att Sverige satsar mindre pengar på skolor än andra. Han menar att förklaringen i stället ligger i att det svenska betygssystemet ställer för höga krav på barnen.

Visste du att …

… många andra europeiska länder har kvar ordningsbetyget som Sverige slopade under 1970-talet? I exempelvis Norge får eleverna ett betyg i ordning och ett betyg i uppförande. Samtidigt är dessa ordningsbetyg separerade från övriga betyg vilket gör att de inte påverkar möjligheterna att söka sig vidare till högre studier.