Laddar...
Regeringen och SD vill driva igenom den största straffreformen sedan 1960-talet – trots att Lagrådet dömt ut den som ett ”hastverk”. Förslagen innebär hårdare straff för ett 50-tal brott och får stöd även från oppositionen.
Tidöpartierna har skärpt straffen för flera grova brott och vill nu gå vidare med ytterligare skärpningar för ett 50-tal, bland annat höjda maxstraff för grov våldtäkt, grov misshandel och grov stöld.
Regeringen beskriver reformen som den största sedan 1960-talet. Den innehåller även förslag om dubbla straff för gängkriminella, slopad mängdrabatt och möjlighet till livstids fängelse vid upprepade mycket grova brott.
Straffskärpningarna stöttas i stora delar av Socialdemokraterna men har fått allvarlig kritik från Lagrådet som kallar reformen för ett ”hastverk”. Trots det går regeringen vidare.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 augusti 2026.
Å ena sidan: Tidöpartierna menar att straffskärpningarna ökar brottsoffrens upprättelse, stärker samhällsskyddet och gör den svenska straffrätten mer rättvis. Genom att hålla farliga personer borta från gatorna under en längre tid minskar risken att nya brott begås, menar de.
Å andra sidan: Straffreformen har fått kritik från främst juridiskt och kriminologiskt håll. Forskare menar att strafflängd inte är avgörande för att minska brottsligheten och Kriminalvården varnar för platsbrist och överfulla fängelser. Den tyngsta kritiken kommer från Lagrådet, som granskar nya lagförslag. Enligt rådet håller förslagen så dålig kvalitet att de saknar förutsättningar att bli lag.
En studie från Högskolan i Gävle från mars 2026 visar att det finns ett brett och ökat stöd för hårdare straff hos befolkningen. Stödet finns hos alla väljargrupper men är högst bland högerväljare. Resultatet sammanfaller med att oron för brottslighet ökat.
Sverige blickar ofta mot Danmark som en förebild i kampen mot den grova brottsligheten med hårdare straff och visitationszoner. Danmark har betydligt färre gängrelaterade skjutningar än Sverige men framgången tillskrivs inte bara straffskärpningar, utan en kombination av polisiära och sociala insatser. Den offensiva kriminalpolitiken har dessutom lett till kris i den danska kriminalvården, med personalbrist och fokus på förvaring snarare än vård.
… straffskärpningarna kan leda till sammanlagt runt 16 000 extra fängelseår under en tioårsperiod, enligt regeringens egen utredning? Det kan leda till att antalet intagna på anstalt närmast fördubblas.