Om Tidöpartierna vinner valet är utfallet glasklart: Tidöpartierna fortsätter att styra Sverige. Men vid förlust blir spelplanen vidöppen och allt kan vändas upp och ner. Här är förutsättningarna i jakten på 175 riksdagsmandat.
M, KD och L har nyligen satt ner foten: Efter höstens val får även samarbetspartiet SD ingå i regeringen och ta del av ministerposterna. Tidöpartierna går alltså till val som ett samlat lag, men det hjälper föga när deras lag ligger under i opinionen.
Oppositionen går i stället till val som fyra enskilda partier. Det blir sannolikt mycket svårt för V, MP, S och C att enas om deras sida blir störst. Deras röda linjer är nämligen oförenliga: Vänstern kräver ministerposter, medan Centern lovar att aldrig släppa in V i en regering.
Om Liberalerna åker ur är det faktiskt möjligt att det löser sig ändå. Då skulle konstellationerna S+V+MP eller S+C+MP kunna vara stora nog för egen majoritet.
Men valet kan också öppna för nya mittensamarbeten. Det kan krävas om Tidöpartierna blir mindre och oppositionen inte kan enas. Då väntar intressanta förhandlingar. Allt oftare nämns KD som en tänkbar sidbytare.
En klar majoritet av svenskarna, 60 procent, vill att partierna ger tydliga besked i regeringsfrågan före valet. Det gäller både höger- och vänsterväljare, enligt en mätning från Indikator Opinion vintern 2025. ”Detta står i klar kontrast till det öppna mandat som flera partier vill ge sig själva i regeringsfrågan”, säger opinionschefen Per Oleskog Tryggvason till SVT Nyheter.
Många europeiska länder, som Belgien, Nederländerna och Danmark, har fragmenterade politiska landskap med många små och medelstora partier. Det ger svåra och utdragna regeringsbildningar mellan partier som är splittrade i viktiga frågor. Belgien har ”världsrekordet” i långsam regeringsbildning med svindlande 652 dagar utan regering 2018–2020.
Tyskland har gått en annan väg. Där samarbetar ofta de två största partierna, kristdemokratiska CDU och socialdemokratiska SPD – så även nu.
… frågan om en S- och M-regering bubblar lite försiktigt i bakgrunden? DN:s ledarsida har i åratal argumenterat för en sådan lösning. I våras sa S-profilen Ardalan Shekarabi rakt ut att hans parti borde styra ihop med Moderaterna, men Ulf Kristersson (M) svarade att det bara är tänkbart i en djup kris. Enda gången partierna har styrt ihop är i andra världskrigets samlingsregering.
Har du frågor, förslag eller synpunkter på Omnis valsatsning att ge kontext till sakfrågorna? Hör av dig till oss på mer@omni.se.