Regeringsbildningen

Det händer efter valet

1. Valresultatet färdigställs

Först måste förstås valresultatet bli klart och riksdagsmandaten fördelas.

2. Talmansrundorna inleds

När valresultatet är klart inleds arbetet med att få en ny regering på plats. Det kallas talmansrundorna. Alla partiledare träffar då den sittande talmannen Andreas Norlén för enskilda samtal om hur de ser på regeringsfrågan.

Efter förra valet dröjde det en dryg vecka innan Ulf Kristersson (M) fick uppdraget att försöka bilda regering.

3. Talmansvalet

Dagen innan det nya riksdagsåret inleds, alltså den 28 september, ska riksdagens nya talmän utses. Det är en viktig process för partierna. Formellt har talmannen högre rang än statsministern. Det är den högsta valbara posten i landet – bara slagen av kungen. När den nya talmannen har utsetts tar denne över ansvaret för talmansrundorna.

4. Riksmötets öppnande

Det nya riksdagsåret inleds den 29 september. Om Tidöpartierna vinner valet skulle Ulf Kristersson (M) teoretiskt sett kunna få nytt förtroende som statsminister redan denna dag. Men om det blir regeringsskifte ska Ulf Kristersson först röstas bort i en förtroendeomröstning och den nya statsministern kan då tidigast väljas den 1 oktober.

5. Max fyra omröstningar – sedan nyval

Den nya talmannen fördelar sonderingsansvaret till den partiledare som bedöms ha bäst chans att bilda regering. Om denne har rösterna som krävs blir det en statsministeromröstning i kammaren.

Även vid ett låst läge kan talmannen tvinga fram en statsministeromröstning för att pressa partierna att bekänna färg, och svart på vitt visa hur stort stöd en regeringskonstellation har. Men efter fyra misslyckade statsministeromröstningar blir det nyval. Under hela den här processen styrs landet av en övergångsregering.

Hur många ”ja” krävs?

Noll, faktiskt. I Sverige har vi negativ parlamentarism. Det betyder att riksdagen har förtroende för regeringen så länge som en majoritet av ledamöterna inte uttryckligen saknar förtroende. Om inte en majoritet av ledamöterna röstar nej kan en regering alltså tillträda, oavsett hur få ledamöter som röstar ja.

De reglerna gjorde det möjligt för folkpartisten Ola Ullsten att bli statsminister i en historisk omröstning 1978. Han kunde väljas trots att det bara var 39 folkpartister som röstade ja, eftersom Socialdemokraterna och Centerpartiet lade ner sina röster.

Så gick det vid tidigare val

2014

Efter valet lämnade Fredrik Reinfeldt (M) in sin avskedsansökan och Stefan Löfven (S) fick uppdraget att bilda regering. Redan den 2 oktober, bara 18 dagar efter valet, kunde Löfven väljas till statsminister. Dagen därpå presenterade han sina ministrar i den nya minoritetsregeringen S-MP.

2018

Efter nästa val blev det svårare, mycket svårare, för Stefan Löfven. Det krävdes en lång rad sonderingsrundor och tre statsministeromröstningar innan Löfven slutligen valdes till statsminister. Då hade 2018 blivit 2019. Först 134 dagar efter valdagen, den 21 januari 2019, tillträdde den nya regeringen.

2022

Högeroppositionen vann valet och det stod klart att Ulf Kristersson (M) skulle bli ny statsminister. Men M, SD, KD och L behövde fortfarande tid att förhandla fram hur det nya styret skulle fungera. Resultatet blev det så kallade Tidöavtalet. När Kristersson valdes till statsminister den 17 oktober hade det gått 36 dagar sedan valet.

Visste du att …

… den långsamma regeringsbildningen i Sverige 2022 ser snabb ut jämfört med Belgien? Landet har det inofficiella världsrekordet i trög regeringsbildning. Mellan december 2018 och oktober 2020 styrdes landet av en bakbunden övergångsregering till följd av en fruktansvärd låsning mellan partierna. Svindlande 652 dagar hann passera innan en ny regering kom på plats.