Laddar...
Språkprov, skärpta krav och längre väntan. Regeringen vill göra det betydligt svårare att få svenskt medborgarskap – och i vissa fall kunna återkalla det.
När Tidöpartierna bildade regering hösten 2022 utlovade de en betydligt stramare invandringspolitik. Bland annat vill man göra det svårare att bli svensk medborgare.
Till exempel vill Tidöpartierna införa ett kunskapsprov i svenska och samhällskunskap för att bli medborgare. Dessutom ska försörjningskraven och kraven på levnadssätt höjas. Även gränsen för hur länge man ska ha bott i Sverige ska öka från fem till åtta år. Lagförslagen föreslås träda i kraft i juni 2026.
Regeringen har också föreslagit att medborgarskap ska kunna återkallas vid grova brott. Det gäller dock bara personer med dubbla medborgarskap. Socialdemokraterna har ställt sig bakom det förslaget.
Å ena sidan: Regeringen och SD menar att en högre tröskel förstärker medborgarskapets betydelse och ökar incitamenten för den enskilde att bli en del av det svenska samhället. I slutändan stärker det även den svenska samhällsgemenskapen.
Å andra sidan: Oppositionen pekar på att kraven kan vara alltför höga, att de gör livet svårare för invandrare och riskerar djupare klyftor. Kritik har kommit från universitet mot det tilltänkta språk- och kunskapsprovet, som de menar är ett politiskt uppdrag som de inte bör ägna sig åt.
Genom att höja kravet på boendetid till åtta år hamnar Sverige på samma nivå som Norge och nära Danmark, som har nio år. Detta skiljer sig tydligt från länder som Tyskland och Frankrike, som tvärtom förkortat sina krav för att locka till sig utländsk kompetens. Språkkravet innebär att Sverige följer efter länder som Tyskland och Frankrike i att man ska kunna prata och skriva självständigt.
Det som dock verkligen sticker ut internationellt är det svenska förslaget om självförsörjning. Medan de flesta EU-länder bara kräver att man inte lever på bidrag, vill Sverige införa ett krav på en månadsinkomst om minst 20 000 kronor för att bli svensk medborgare.
... debatten om att införa språk- och kunskapsprov för medborgarskap inte är ny? Frågan diskuterades redan på 1990-talet men det var först under 00-talet som den fick stort utrymme. Folkpartiet (nuvarande Liberalerna) lanserade då ett förslag om språkkrav, vilket möttes av minst sagt hård kritik. Dåvarande migrationsminister Morgan Johansson (S) kallade förslaget för ”främlingsfientligt” men har sedan dess sagt att han ”tänkt om”.