Det har onekligen blivit dyrare att handla mat. På bara fyra år har matpriserna ökat med cirka 25 procent. För att få ner priserna något har Tidöpartierna tillfälligt sänkt matmomsen. En åtgärd som både hyllats och fått kritik – och som på längre sikt splittrar riksdagens åtta partier.
Den 1 april sänktes momsen på matvaror och takeaway från 12 till 6 procent. Sänkningen är en kortsiktig åtgärd för att indirekt stötta hushållen efter år av stigande matpriser. Enligt regeringen och SD gör sänkningen att en barnfamilj med två vuxna sparar cirka 6 500 kronor per år. Satsningen väntas kosta totalt 37 miljarder kronor.
Den tillfälliga åtgärden har fått både ris och ros. Kritiker menar att det finns mer effektiva sätt att stötta hushåll, medan konsumenter tycks glädjas åt lägre priser i butikshyllorna.
Momssänkningen är tidsbegränsad till sista december 2027 och det är upp till nästa regering att avgöra om sänkningen ska göras permanent eller inte.
Det finns ingen enskild mätning som ställer frågan om väljarna är för eller emot en sänkt matmoms. Däremot visar en undersökning som Demoskop gjort på uppdrag av SEB att 60 procent av svenskarna har låga förväntningar på att halveringen faktiskt leder till sänkta matpriser.

När inflationen var som högst under början av 2020-talet provade ett 20-tal länder att tillfälligt sänka matmomsen. Polen och Portugal valde att helt ta bort momsen på mat. En studie från Stockholms universitet visade att hela momssänkningen fördes vidare till butikshyllorna i Portugals fall. Men när den tillfälliga åtgärden togs bort höjdes priserna igen.
… det inte är första gången som matmomsen halveras i Sverige? I spåren av finanskrisen på 1990-talet halverades momsen på mat från 25 procent till 12 procent 1996. Effekten då blev att matpriserna sjönk med i princip samma storlek som sänkningen.