Laddar...
Sedan regeringen tillträdde har kraven på arbetskraftsinvandrares inkomster ökat rejält. Snart höjs gränsen igen, vilket lett till oro i branscher och kommuner som skriker efter arbetskraft.
I juni höjs lönekravet för arbetskraftsinvandring till Sverige, alltså hur mycket personer från länder utanför EU måste tjäna för att få arbetstillstånd. Kravet höjs från 80 till 90 procent av medianlönen vid tiden för ansökan, vilket i dag innebär 33 390 kronor i månaden.
Lönekravet har höjts kraftigt och i flera steg under mandatperioden – innan den första ändringen 2023 låg nivån på cirka 13 000 kronor i månaden.
Enligt siffror från Migrationsverket skulle drygt 10 000 personer som i dag har arbetstillstånd inte klara det höjda lönekravet. Regeringen har dock meddelat att vissa yrkesgrupper ska undantas. I mars presenterade Migrationsverket ett förslag på 81 yrkesgrupper som kan undantas – däribland undersköterskor, vårdbiträden, kockar och servitörer. I slutändan är det dock upp till regeringen att avgöra vilka undantagen faktiskt blir.
Å ena sidan: Kritiker mot det höjda lönekravet – däribland Sveriges Kommuner och Regioner (SKR), Svenskt Näringsliv och flera fackförbund – uttrycker oro för att det ska bli svårt att hitta personal till vissa yrken och i delar av landet, även om undantag görs.
Å andra sidan: Regeringens svar på kritiken är att kompetensbrist inte ska lösas genom migration. I stället framhåller man att höjda lönekrav minskar konkurrensen om enklare jobb och prioriterar högkvalificerad arbetskraftsinvandring. Den fackliga paraplyorganisationen LO är förvisso kritisk till lönekravets utformning, men menar samtidigt att det gamla systemet utnyttjats av arbetsgivare som kunnat anställa invandrare med låga löner och dåliga arbetsvillkor, samtidigt som arbetslösheten bland svenskar varit hög.
Ser vi bortom Sveriges gränser är vi en del av en större europeisk trend där länder försöker bli mer selektiva, även om strategierna skiftar markant. Sverige rör sig alltmer mot den danska modellen, där man länge haft extremt höga lönegolv för att begränsa invandringen. Där krävs en månadslön på 70 000 kronor, med lättnader för bristyrken. Samtidigt går Tyskland i motsatt riktning, där har man nyligen sänkt kraven till 45 procent och förenklat reglerna för att snabbt kunna locka till sig arbetskraft till it-sektorn.
… nyutexaminerade sjuksköterskor precis klarar sig från att riskera att påverkas av lönekravet? Enligt Migrationsverkets statistik tjänar de lägst betalda sjuksköterskorna 34 200 kronor i månaden, vilket bara är 810 kronor över gränsen. Därmed föreslås de inte ingå på listan över undantagna yrkesgrupper. För röntgensjuksköterskor är marginalen ännu mindre – med en lägstalön bara 110 kronor över det nya lönekravet på 33 390 kronor.