Krisen i Liberalerna

Frågan i korthet

Liberalerna har länge haft det kämpigt i opinionen. Partiet fick 4,6 procent i valet 2022 men har sedan dess legat under riksdagsspärren i många mätningar.

I slutet av januari 2026 nådde L en ny bottensiffra på 1,4 procent i Indikators mätning. Partitoppar kallade läget för ”extremt allvarligt” och det kom interna krav på en krisplan.

Den 13 mars kom beskedet att Liberalerna slopar sin röda linje mot att sitta i regering med Sverigedemokraterna. Omsvängningen möttes av hård kritik internt och flera toppliberaler meddelade sin avgång. Partiet har nu svårt att få ihop sina listor i flera kommuner.

Så tycker väljarna

De första opinionsmätningarna som kom strax efter den 13 mars visade totalt motstridiga siffror för L. I SvD/Demoskops mätning hamnade partiet över riksdagsspärren på 4,5 procent medan DN/Ipsos mätning visade 2,2 procent.

I Omnipolls uppdatering i slutet av april anas ett litet lyft i opinionen jämfört med före SD-beskedet.

Det visar statistiken

Utblick i världen

Liberalerna är inte det enda liberala partiet i Europa som har det tufft. Även i Europas befolkningsrikaste länder, Frankrike och Tyskland, har de liberala partierna tappat stöd. Det gav också utslag i EU-valet 2024 då mittengruppen Renew Europe förlorade 21 mandat.

Det går samtidigt inte att säga att det råder en generell tillbakagång för liberala partier i Europa. I Nederländerna blev socialliberala D66 störst i valet 2025 och i Estland blev Estniska Reformpartiet störst med 31,2 procent av rösterna 2023.

Visste du att …

... var femte väljare kan tänka sig att stödrösta på ett annat parti än sitt förstahandsval? Det visar en undersökning som Novus gjort på uppdrag av TV4.

Forskning visar att incitamenten för att stödrösta ökar ju närmare riksdagsspärren partiet är i opinionsmätningarna. Om inte Liberalernas siffror lyfter finns det alltså en risk att partiet går miste om stödröster och därmed riskera att åka ur riksdagen, menar experter.