Laddar...
Klimataktivister på vägarna kan upplevas som störiga, men de bryter inte nödvändigtvis mot lagen. Partierna tvivlar också på att hårdare straff är rätt väg att gå.
Civil olydnad har blivit ett centralt tillvägagångssätt för klimataktivister i Sverige och världen. Fastlimmade människor, färg på tavlor, stoppad flygtrafik och stormade idrotts- och musikevenemang har blivit vanliga syner.
Demonstrationsrätten är långtgående och ger ett brett skydd, men skyddar inte mot allt. Enligt SVT Nyheter hade inga klimataktivister dömts för sabotage före år 2022, men därefter har fallen varit många.
Rättsfallen blir ofta principiellt intressanta. I en unik dom 2023 slapp en dömd klimataktivist straff för en vägblockad eftersom domstolen bedömde att han agerat i ett ”akut nödläge”. En annan vägblockad, som ledde till att en ambulans försenades, gick i fjol hela vägen till Högsta domstolen. Aktivisterna dömdes för sabotage i tingsrätten och friades i hovrätten innan HD i sin vägledande dom slog fast att en sådan tidsbegränsad blockad under en demonstration inte når upp till gränsen för sabotage.
… Storbritannien har gått i bräschen för att döma klimataktivister hårt? År 2024 dömdes en kvintett från klimatgruppen Just Stop Oil till mellan fyra och fem års fängelse för att ha organiserat blockaden av motorvägen M25. The Guardian beskrev det som landets hårdaste straff någonsin för icke-våldsamma protester. FN kallade det en mörk dag för fredliga protester och ifrågasatte Storbritanniens medborgerliga rättigheter.
Har du frågor, förslag eller synpunkter på Omnis valsatsning att ge kontext till sakfrågorna? Hör av dig till oss på mer@omni.se.