Kärnvapenfrågan

Sakfrågan i korthet

Europas största kärnvapenmakt Frankrike ska nu bygga ut sitt förråd ytterligare. I våras inledde landet samtidigt en fördjupad kärnvapendialog med flera europeiska länder, bland annat Sverige. Samtalen ska handla om hur de franska kärnvapnen ”skulle kunna bidra till en tydligare gemensam europeisk avskräckning”, enligt Ulf Kristersson (M).

Att regeringen tackade ja till att delta i samtalen ledde till storbråk med Socialdemokraterna, som menar att den här typen av avskräckning bör ske inom ramen för Nato, inte mellan enskilda europeiska länder.

Så tycker väljarna

41 procent av väljarna kan tänka sig kärnvapen i Sverige i syfte att öka säkerheten. Det visade en Novusmätning i mars 2025, vilket då var en tydlig ökning. ”Ur ett svenskt perspektiv är det här ett enormt stort stöd”, sa Novus vd Torbjörn Sjöström till TV4 Nyheterna. I mätningen var dock fortfarande en majoritet, 55 procent, emot kärnvapen på svensk mark.

Utblick i världen

Bara nio länder i världen har i dag egna kärnvapen: Ryssland, USA, Kina, Frankrike, Storbritannien, Indien, Pakistan, Israel och Nordkorea. Ytterligare sex länder förvarar kärnvapen på sin mark: Italien, Turkiet, Belgien, Tyskland, Nederländerna och Belarus. Det finns också en oro i västvärlden för att Iran är på väg att ta fram sin egen kärnvapenarsenal.

Visste du att …

… Sverige en gång var nära att bygga egna kärnvapen? Det svenska kärnvapenprogrammet bedrevs mellan 1945 och 1972 och var ett av Sveriges största infrastrukturprojekt. Svenskt uran skulle användas, simulerade provsprängningar skedde i Lappland och ett tag var vapnet inte långt borta. Men notan växte och med tiden segrade nedrustningslinjen. Trots jättesatsningen beskriver SvD det som att kärnvapenprogrammet ”aldrig fått fäste i historien om vilka vi är”.