Riksdagen är överens om att kärnvapen inte ska placeras i Sverige i fredstid. Men det är just ordet ”fredstid” som är nyckeln. Vid händelse av krig är flera partier öppna för kärnvapen på svensk mark.
Europas största kärnvapenmakt Frankrike ska nu bygga ut sitt förråd ytterligare. En fördjupad kärnvapendialog ska samtidigt inledas med Sverige och flera andra europeiska länder. Samtalen ska handla om hur de franska kärnvapnen ”skulle kunna bidra till en tydligare gemensam europeisk avskräckning”, enligt Ulf Kristersson (M).
Att regeringen i början av mars tackade ja till samtalet ledde till storbråk med Socialdemokraterna. Kristersson sa ja efter vad regeringen såg som positiva möten med S-ledaren Magdalena Andersson, men Andersson är kritisk till den tolkningen och till att Sverige alls deltar i dialogen.
41 procent av väljarna kan tänka sig kärnvapen i Sverige i syfte att öka säkerheten. Det visade en Novusmätning i mars 2025, vilket då var en tydlig ökning. ”Ur ett svenskt perspektiv är det här ett enormt stort stöd”, sa Novus vd Torbjörn Sjöström till TV4 Nyheterna. I mätningen var dock fortfarande en majoritet, 55 procent, emot kärnvapen på svensk mark.
Bara nio länder har egna kärnvapen i dag: Ryssland, USA, Kina, Frankrike, Storbritannien, Indien, Pakistan, Israel och Nordkorea. Ytterligare sex länder förvarar kärnvapen på sin mark: Italien, Turkiet, Belgien, Tyskland, Nederländerna och Belarus. Det finns också en oro i västvärlden att Iran är på gång att ta fram sin egen kärnvapenarsenal.
… Sverige en gång var nära att bygga egna kärnvapen? Det svenska kärnvapenprogrammet bedrevs mellan 1945 och 1972 och var ett av Sveriges största infrastrukturprojekt. Svenskt uran skulle användas, simulerade provsprängningar skedde i Lappland och ett tag var vapnet inte långt borta. Men notan växte och med tiden segrade nedrustningslinjen. Trots jättesatsningen beskriver SvD det som att kärnvapenprogrammet ”aldrig fått fäste i historien om vilka vi är”.