Kärnkraften

Sakfrågan i korthet

Efter decennier av diskussion om avveckling har debatten om kärnkraft skiftat till att handla om utbyggnad. Frågan tog fart i valrörelsen 2022, då de borgerliga partierna gick till val på att bygga ny kärnkraft för att möta det ökade elbehovet, sänka elpriserna och nå klimatmålen.

Samtidigt kvarstår kritiken: kärnkraft anses dyr, riskfylld och kan tränga undan andra energislag som vindkraft.

Regeringen och SD har gjort lagändringar som tillåter kärnkraft på fler platser och lovat byggstart under den här mandatperioden – något som ännu inte skett. Under tiden har Socialdemokraterna svängt och är nu för ny kärnkraft i Sverige.

Så tycker väljarna

I takt med att debatten ändrat fokus har stödet för kärnkraft hos svenska folket ökat. Enligt en Novusundersökning från oktober 2025 var 56 procent för att använda kärnkraft och vid behov bygga ny. Bara 5 procent var för en snabb avveckling.

Det visar statistiken

Utblick i världen

Internationellt bygger Kina flest nya reaktorer i världen för billig och stabil el. USA och Frankrike satsar också stort, medan Tyskland stängde sin sista reaktor 2023 för att i·stället satsa på vind- och solenergi.

Visste du att...

...det kan ta upp till 10–15 år att bygga en ny kärnkraftsreaktor i Sverige? Anledningen är att det krävs omfattande förstudier och tillståndsprocesser innan ett första spadtag kan tas. Ska man bygga kärnkraft på platser där det inte redan finns reaktorer kan det ta ännu längre tid. Då måste man nämligen också bygga enorma elledningar som krävs för att driva själva kärnkraftverket.