Inflationen

Sakfrågan i korthet

I kölvattnet av pandemin och kriget i Ukraina upplevde Sverige en period där inflationen låg långt över Riksbankens mål på 2 procent. I december 2022 var inflationen som högst på hela 10,2 procent.

De stigande priserna på allt från mat till räntekostnader slog hårt mot svenska hushåll. Regeringen förde en stramare finanspolitik och stöttade hushållen genom bland annat elstöd. Tidöpartierna sänkte också tillfälligt reduktionsplikten med syfte att få ner drivmedelspriserna.

Våren 2026 börjar inflationen återigen få utrymme i debatten. Anledningen är Irankriget som har lett till stigande oljepriser. Flera bedömare varnar för att det kan spilla över på inflationen om kriget blir långvarigt.

Så tycker väljarna

Varje månad undersöker Konjunkturinstitutet företagens och hushållens syn på ekonomin. I maj 2026 var stämningsläget hos svenska hushåll svagare än normalt, men mer optimistiskt än i april och mars.

I Novus undersökning av väljarnas viktigaste frågor i februari 2026 hamnade landets ekonomi på sjunde plats.

Det visar statistiken

Utblick i världen

Inflationen varierar mycket mellan olika länder och över tid. Under pandemiåren var inflationen hög i stora delar av världen. I Europa var många östeuropeiska och baltiska länder värst drabbade. Exempelvis var inflationen i Ungern uppe på över 26 procent i januari 2023.

Precis som i Sverige har inflationen i stora delar av världen sjunkit sedan dess. I dag ligger Sverige i närheten av snittinflationen för euroområdet.

Visste du att...

...den tyska riksmarken var så värdelös i början av 1920-talet att folk använde sedlar för att tapetsera väggar med, eftersom det var billigare än riktiga tapeter? Bakgrunden var bland annat höga krigsskadestånd efter första världskriget som ledde till nytryck av sedlar och så kallad hyperinflation.