Inflationen

Sakfrågan i korthet

I kölvattnet av pandemin och kriget i Ukraina upplevde Sverige en period där inflationen låg skyhögt över Riksbankens mål på 2 procent. I december 2022 var inflationen som högst på hela 10,2 procent.

De stigande priserna på allt från mat till räntekostnader slog hårt mot svenska hushåll. Regeringen förde en stramare finanspolitik och stöttade hushållen genom bland annat elstöd. Tidöpartierna sänkte också tillfälligt reduktionsplikten med syfte att få ner drivmedelspriserna.

I våras börjar inflationen återigen få utrymme i debatten. Anledningen är Irankriget som ledde till stigande oljepriser. Bedömare varnade för att det kunde spilla över på inflationen om kriget blir långvarigt, men påverkan tycks ha varit måttlig.

Så tycker väljarna

Varje månad undersöker Konjunkturinstitutet företagens och hushållens syn på ekonomin. I juli 2026 steg stämningsläget hos svenska hushåll, men var fortsatt något svagare än normalt.

I Novus undersökning av väljarnas viktigaste frågor i augusti hamnade landets ekonomi på sjätte plats.

Det visar statistiken

Utblick i världen

Inflationen varierar mycket mellan olika länder och över tid. Under pandemiåren var inflationen hög i stora delar av världen. I Europa var många östeuropeiska och baltiska länder värst drabbade. Exempelvis var inflationen i Ungern uppe på över 26 procent i januari 2023.

Precis som i Sverige har inflationen i stora delar av världen sjunkit sedan dess. I dag ligger Sverige i närheten av snittinflationen för euroområdet.

Visste du att …

… den tyska riksmarken var så värdelös i början av 1920-talet att folk använde sedlar för att tapetsera väggar med, eftersom det var billigare än riktiga tapeter? Bakgrunden var bland annat höga krigsskadestånd efter första världskriget som ledde till nytryck av sedlar och så kallad hyperinflation.