Historiskt är Göteborg en röd arbetarstad – och vid förra valet tog vänstern mycket riktigt tillbaka Västsverige. Både staden och regionen har nu rödgröna styren.

I Göteborgs kommunfullmäktige sitter alla åtta riksdagspartier. Det gör även det lokala partiet Demokraterna (D), som genom sin kritik mot infrastrukturprojektet Västlänken blev en kraft att räkna med efter valet 2018.
Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet styr med 40 av 81 mandat. Centerpartiet är i opposition och fungerar som vågmästare. En opinionsmätning från GP/Indikator i maj 2026 pekar på att S, V och MP går mot egen majoritet i höst.
Historiskt har staden ofta styrts av just Socialdemokraterna, med få undantag. Men under mandatperioden 2018-2022 bröts faktiskt 24 års S-dominans av ett litet borgerligt minoritetsstyre med blott 24 mandat. Det var möjligt eftersom ingen då ville samarbeta med D eller SD, men under de senaste fyra åren i opposition har de borgerliga partierna närmat sig båda partierna.

I regionen är det våra åtta riksdagspartier som styr. Vid valet 2022 förlorade Demokraterna nämligen sina fem mandat och partiet är därmed inte längre representerat på regionnivå.
Med 68 av 149 mandat bildar Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet ett minoritetsstyre. Dessförinnan hade regionen i åtta års tid styrts av allianspartierna M, KD, C och L ihop med Miljöpartiet, men MP valde att byta sida efter valet.
Oppositionspartierna M, KD, C och L har ingått en valteknisk samverkan och gått i gemensam opposition med sina 57 mandat. Övriga 24 mandat tillhör SD.

I Göteborg är Jonas Attenius (S) högsta hönset. Som kommunstyrelsens ordförande framträder han ofta ihop med kommunalråden Daniel Bernmar (V) och Karin Pleijel (MP) som är toppnamn i samarbetspartierna. Bernmar har jobbat med idrotts- och demokratifrågor och Pleijel har klimat- och miljöfrågorna på sitt bord, men båda lämnar Göteborgspolitiken i höst.
I oppositionen är det idel herrar. Axel Josefson (M) var kommunstyrelsens ordförande 2018-2022. Ett annat välkänt namn är SD:s Jörgen Fogelklou. Även Demokraternas grundare och partiledare, den tidigare moderaten Martin Wannholt, förtjänar att nämnas. Hans parti har rört om i grytan, även om man har fallit tillbaka sedan supervalet 2018 då partiet med 17 procent blev näst störst.

I regionen har veteranen Helén Eliasson (S) styrt som regionråd, men hon lämnar i höst. Utvald efterträdare är 39-åriga My Alnebratt. Regionens största oppositionsparti Moderaterna representeras ytterst av Lars Holmin.
Mandatperioden har i mångt och mycket präglats av de omfattande problemen med införandet av journalsystemet Millennium. Efter miljonrullning, patientrisker, en sparkad regiondirektör, massiv kritik och en negativ rapport valde styret till slut att stoppa införandet av systemet hösten 2025.
Regionens viktigaste frågor är kollektivtrafik och sjukvård, men även regional utveckling och kultur. Kommunen ansvarar för skola, äldreomsorg och alla former av kommunal service, liksom stadsplanering, bostadsbyggande och lokala trygghetsfrågor.
… lokalvalen inte använder sig av riksdagens fyraprocentsspärr? Till regionfullmäktige ligger gränsen på tre procent. I kommunvalet är det krångligare, för där finns två olika spärrar beroende på om kommunen är uppdelad i olika valkretsar eller inte. I förra valet hade 17 av 290 kommuner flera valkretsar och då är spärren 3 procent, men annars är den 2 procent. Reglerna medför att gränsen i Stockholm och Malmö är 3 procent, medan Göteborg drar spärren vid 2 procent.
Har du frågor, förslag eller synpunkter på Omnis valsatsning att ge kontext till sakfrågorna? Hör av dig till oss på mer@omni.se.