Gästkrönika: ”Undvik nostalgi när du investerar och konsumerar”
Nostalgi brukade ses som något negativt, men i dag anses det snarare kunna väcka hopp och positiva känslor till liv. Det är dock inget som sparpsykologen Niklas Laninge rekommenderar att hålla i handen när det gäller konsumtion och investeringar.
Människan är riskaversiv. De flesta av oss strävar efter att minimera osäkerhet och förluster. Något kontraintuitivt innebär detta att människor i en uppåtgående marknad faktiskt blir lite mer benägna att ta högre risk med sina sparpengar. Med ”fomo” – the fear of missing out – som främsta drivkraft hittar nybörjare till börsen. När man hör om andras aktieklipp vill man inte riskera att missa festen.
I en nedåtgående marknad får vår rädsla för risk oss i stället att hålla oss borta från börsen – samma rädsla för förlust och osäkerhet, men olika beteenden.
En vanlig reaktion i tider av hög osäkerhet är nostalgi, något som många kapitaliserar på just nu.
Testa Omni Ekonomi gratis!
Bli medlem nu – och du får allt innehåll gratis i tre månader.
Nostalgi är en sentimental längtan efter det förflutna, främst kopplat till positiva känslor, platser och händelser. Förr pratade akademiker främst om nostalgi som något negativt. Den som ständigt blickade tillbaka och som drömmande pratade om “hur det var förr” ansågs kunna stanna i utvecklingen.
Numera är psykologer mer positiva till nostalgi då det bland annat ses som ett sätt att aktivera positiva känslor. Den som aktiverar ett nostalgiskt minne om hur bra det var förr anses nu i stället kunna få insikter i stil med “var det bra förr så kan det bli bra igen”. Vi talespersoner för spartjänster använder oss av samma princip under kraftiga börsfall. Att hänvisa till historisk avkastning och marknader som till sist alltid lyckats återhämta sig är vår version av “det var bra förr, så det kommer sannolikt också bli bra i framtiden”.
En dos nostalgi kan alltså få privatspararen att hålla i sitt sparande även när ekonomin är tuff. När det kommer till att konsumera kultur i tuffa tider ser jag bara de negativa sidorna av nostalgi eftersom det knappast vidgar våra vyer. Men arrangörerna av sommarens festivaler förstår att det finns pengar att tjäna på nostalgi.
I sommar kommer de att gräva guld med nostalgiska bokningar som Sean Paul, Iggy Pop, Petshop Boys och Kraftwerk. Att boka artister som hade sin storhetstid för flera decennier sedan är logiskt både sett till ekonomi och psykologi. Rent ekonomiskt är det rimligt att locka med artister som väcker nostalgi hos köpstarka målgrupper som landets 40- och 50-åringar.
Rent psykologiskt är det klokt att erbjuda riskfria och nostalgiska artister då konsumenten just nu tar det säkra före det osäkra. Ska man lägga tid och pengar på en upplevelse i dag vill man vara säker på utfallet. Sean Paul på Rosendals Garden Party eller Iggy Pop på Way out West är festivalernas motsvarighet till det räntefria sparkontot. Du vet vad du får, men precis som att dina pengar inte växer på sparkontot kommer ditt sinne inte att växa av att se en nostalgibetonad artist.