Gästkrönika: ”Nästa år blir annorlunda – eller?”

Vid årsskiftet händer något med oss. Vi får hopp om framtiden, om att vi plötsligt ska agera annorlunda. Det är inte alltid förändringarna blir verklighet, men det är ändå något att värna, skriver Compricers sparekonom Christina Sahlberg i en gästkrönika i Omni Ekonomi i dag.

Det händer varje december. Trots ett år fyllt av avbrutna träningsplaner, impulsköp och projekt som aldrig riktigt lyfte, infinner sig samma märkliga visshet: nästa år blir annorlunda. Som om något i hjärnan kopplas om vid årsskiftet. Den där mentala linjen i sanden skapar en känsla av nystart vi litar på lika självklart som att ljuset ska återvända.

Inom beteendeekonomin kallas detta optimism bias – vår tendens att övervärdera det positiva som väntar och undervärdera hinder på vägen. Forskningen är tydlig här: vi föreställer oss lyckligare relationer, starkare ekonomi och bättre självkontroll än vad verkligheten vanligtvis lever upp till. Men detta är inte ett tecken på svaghet. Det är en evolutionär tillgång.

Testa Omni Ekonomi gratis!

Bli medlem nu – och du får allt innehåll gratis i tre månader.

För våra förfäder var hopp en överlevnadsstrategi. Den som trodde att morgondagen kunde bli bättre vågade ta risker, söka nya resurser och kämpa vidare genom knapphet. Optimismen höll motivationen vid liv i en värld där osäkerhet var normen. Där formades människan till en art som planerar – även när planerna sällan faller ut som tänkt.

När denna urgamla optimism möter dagens ekonomi uppstår en intressant kollision. Studier visar att vi konsekvent överskattar hur mycket våra framtida jag kommer att förändras. Vi tror att nästa års version av oss själva ska vara mer rationell, mer sparsam och mer motståndskraftig, trots att erfarenheten säger motsatsen. Årsskiftet förstärker dessutom vår drift att vilja förbättra oss. Evolutionärt var midvintern en tid för omprövning och planering.

Kanske är det därför klokare att börja i andra änden – med insikten att vi förändras mindre än vi tror. Vi navigerar med uråldriga hjärnor i en modern ekonomi och våra beslut formas fortfarande av system som en gång hjälpte oss att överleva vinter efter vinter. Och ändå är det just denna envisa optimism som får oss att fortsätta försöka. Varje ny början är ett evolutionärt eko, ett tecken på att vi trots mörker och misslyckanden håller fast vid möjligheten till ett bättre år. Det är något att värna om!

Så undviker du överoptimistiska ekonomiska nyårsplaner:

• Utgå från hur du faktiskt spenderar, inte från hur du önskar spendera.

• Automatisera sparande och andra återkommande beslut.

• Byt stora löften mot små, konkreta vanor, till exempel att höja sparandet med 200 kronor eller att öppna ett sparkonto med ränta.

• Identifiera dina ekonomiska fallgropar och sätt regler i förväg.

• Följ upp regelbundet och justera utifrån verkligheten.


God jul och ett riktigt gott nytt år!