Gästkrönika: ”Logiska argument – det sista spararen behöver just nu”

En klassisk sägning bland oss psykologer är att logiska argument inte biter på den som befinner sig i ett väldigt känslomässigt tillstånd. Du har kanske själv försökt komma med goda råd och tips på bra rutiner till en närstående som exempelvis blivit av med jobbet. Dina intentioner är goda, men dina råd är verkningslösa. Den som är i kris lyssnar inte på logiska argument.

Känsloläget bland sparare, och på börsen, är just nu högt. Det får mig att tänka på en annan klassisk sägning från mitt fält, nämligen att människor hatar förluster mer än de älskar vinster. Tyvärr är vi just nu inne i en period där många fått vara med om en del förluster. Och självklart hatar vi det, vi är ju bara människor.

Som sparpsykolog har jag känt av detta de senaste veckorna. Nära och kära har hört av sig och undrat om de ska göra något, kunder oroar sig för sin exponering mot USA och media har också velat veta vad sparpsykologen tycker att man ska göra.

Precis som alla i branschen så har jag instinktivt svarat “sitt still i båten” samt just lyft upp logiska argument som:

• Spararens eget beteende är hens största fiende, det är aktivitet som gör att man går miste om mycket potentiell avkastning.
• Marknader svänger, men de återhämtar sig alltid och har alltid gått upp över tid.
• Efter en kraftig nedgång lämnar många aktiefonder till förmån för sparkontot, tyvärr hittar de tillbaka till börsen först när återhämtningen skett och missar då mycket av uppgången.

Men det är något med argumenten som inte riktigt når fram. Är det det här spararen som nyss sett sin globalfond tappa 14 procent behöver höra? Eller någon av de över hundra tusen svenskar som äger Teslaaktier för den delen? Knappast.

Fakta och logik får inte den ångestridne och stressade att sitta still, hen upplever sannolikt lite av en fight or flight känsla. Man vill fly, agera, ja göra vad som helst för att bli av med den jobbiga känslan.

Så, om logiska argument inte biter, vad kan man då säga till sparare just nu för att minska risken att de begår beteendemisstag som de senare kommer att ångra?

Till att börja med bör man alltid möta den som är i kris med att lyssna, gärna det vi psykologer kallar för att “aktivt lyssna”. I stället för att börja med att påminna om att marknaden alltid har återhämtat sig bör vi i branschen lyssna in våra kunder mer. Hur kände de när de såg sitt innehav minska med över tio procent? Vad är det de oroar sig för mest just nu?

Därefter behöver oroliga sparare mötas av en trygg och trovärdig röst, något som många talespersoner lyckas med. Men när jag läser om talespersoner inom branschen som berättar att de själva agerat i affekt och sålt av sin exponering mot USA tänker jag att det är precis detta sparare inte behöver höra just nu. Det är helt naturligt att man som människa reagerar känslomässigt på osäkerhet och orättvisor, men som talesperson med en plattform har man ett ansvar, så skylta inte med känslomässigt agerande på börsen tack.

Till sist kan man bekräfta att alla sparare som just nu oroar sig inte är ensamma. Att förminska känslor, något som pågår mycket på landets ekonomiforum just nu, hjälper föga. Om något så skruvar förminskande kommentarer upp känslorna ytterligare, vilket ökar risken för att spararen agerar i affekt med sitt sparkapital.

Det är inte så illa att sparare behöver en psykolog, men de behöver heller inte logiska råd från en ekonom. Mest av allt behöver kanske vi alla en paus från våra portföljer och någon som bekräftar att det är fullt normalt att reagera känslosamt på kraftiga nedgångar.