Gästkrönika: ”Kunskap – ett vaccin mot pengaångest”
Att känna oro över pengar triggar samma larmsystem i hjärnan som när våra förfäder mötte rovdjur på savannen. Det har till och med visats i studier – men det finns sätt att skydda sig, skriver Compricers sparekonom Christina Sahlberg.
Vi tänker gärna på pengar som något rationellt – siffror på ett konto, plus och minus. Men vår relation till pengar är i högsta grad känslomässig. När oron tar över blir vi mindre kloka, mindre friska och mindre lyckliga.
Det sägs att pengar inte kan köpa lycka. Men oron över att inte ha dem kan effektivt köpa olycka. Det är en sanning som beteendeekonomin gång på gång bekräftar och som de flesta av oss känner i magen. Det finns dock ett botemedel: kunskap.
Testa Omni Ekonomi gratis!
Bli medlem nu – och du får allt innehåll gratis i tre månader.
Ett av de mest fascinerande experimenten på området gjordes av forskarna Eldar Shafir och Sendhil Mullainathan. Deltagarna fick föreställa sig ett scenario kring en bilreparation till hög kostnad, en situation som väckte ekonomisk stress. Därefter fick de lösa logiska problem.
Resultatet visade att personer med lägre inkomster presterade betydligt sämre, motsvarande ungefär 13–14 IQ-poäng, än när samma scenario gällde en billig reparation. Effekten var större än den man brukar se efter en natt utan sömn. Forskarna tolkade det som att bara tanken på en stor ekonomisk utgift tillfälligt belastar hjärnans “bandbredd” och leder till sämre beslutsförmåga och koncentration. Det är alltså inte en ansträngd ekonomi i sig, utan den akuta känslan av ekonomisk press, som minskar den kognitiva prestationen.
När vi oroar oss för pengar drar hjärnan igång samma larmsystem som när våra förfäder mötte ett rovdjur. Vi fokuserar på överlevnad, inte långsiktighet. Den reaktionen var livsviktig när hoten var konkreta – hunger, kyla, fara – men i dagens samhälle blir den ofta kontraproduktiv.
Ett mejl från banken kan väcka samma biologiska stress som ett rytande i buskarna. Vi går in i tunnelseende, fattar sämre beslut och agerar kortsiktigt. Det här är knapphetsmentalitet i praktiken: känslan av att aldrig ha tillräckligt, oavsett vad siffrorna på kontot visar. Vi fastnar i ett kretslopp av oro som gör oss både mindre hälsosamma och mindre lyckliga.
Men det finns en ljus sida. Forskning visar att känslan av kontroll – upplevelsen av att förstå och kunna påverka sin ekonomi – har en stark koppling till välmående. Det är inte inkomsten som gör skillnad, utan insikten.
Att lära sig om privatekonomi handlar inte bara om att balansera en budget. Det är ett sätt att återta kontrollen över en del av livet som annars lätt känns hotfull. När vi förstår hur ränta fungerar, hur sparande växer eller hur vi kan prioritera våra utgifter, tystnar den där primitiva oron som viskar att något är på väg att gå fel.
Kunskap fungerar som ett vaccin mot pengaångest. Den bryter tunnelseendet och låter oss se längre än till nästa räkning. Den påminner oss om att framtiden faktiskt går att påverka och det, i sig, är en form av lycka.
För i slutändan handlar ekonomisk hälsa inte om kronor och ören, utan om känslan av trygghet. Och trygghet kan vara den mest värdefulla valutan vi har.