Gästkrönika: ”Krigsoro märks knappt på högräntemarknaden”

Många frågar sig varför inte kreditmarknaden går sämre. Några förklaringar är att vårt energisystem har blivit mindre beroende av fossila bränslen och att kreditmarknaden successivt har reducerat sin exponering mot olje- och gasindustrin.

Det nordiska elpriset har varit helt opåverkat av de kraftigt högre olje-och gaspriserna. Det visar tydligt att Sveriges och Nordens satsningar på förnyelsebar energi har gjort oss mindre känsliga för oljechocker och konflikter i Mellanöstern.

Det finns ett tydligare samband mellan gaspriser och tyska elpriser. Men kriget kom när Europa redan var på väg mot varmare tider och mars månad har dessutom varit extra mild. Tyskland och Europa kommer att ha tid på sig att bygga upp sina lager under sommaren.

Högräntemarknaden har inte reagerat på kriget med någon större stress och marknaden är bara ner någon procent sedan konflikten bröt ut. Detta är klart mindre än aktiemarknadens fall på cirka fem procentenheter.

Varför reagerar kredit- och aktiemarknaderna så olika? En stor anledning är att kreditmarknaden i högre grad fokuserar på systemrisker, det vill säga risken för snabba oförutsedda förluster för en sektor eller hela marknaden. Aktiemarknaden reagerar istället mer på bolagens vinstutveckling.

Ett högre oljepris stärker oljebolagens finanser medan kostnaden för högre priser sprids ut över flera sektorer, ofta med fördröjd effekt. Alltså inga stora snabba förluster för någon sektor och således ingen snabbt förhöjd default-risk.

Det finns givetvis förlorare på höga olje- och gaspriser. Transportsektorn, flygbolagen och gödselproducenterna är klara förlorare. Men dessa sektorer har tidigare visat sig bra på att föra vidare kostnadshöjningar till sina kunder.

Kostnaden för Irankriget kommer att hamna hos konsumenterna i form av högre bränslekostnader, livsmedelspriser och i förlängningen högre räntor. Centralbankerna tvingas hålla högre styrräntor för att stävja högre inflation.

Flera bedömare menar att den globala tillväxten kommer att bli 0,5 procentenheter lägre om oljepriset ligger över 100 dollar per fat under en längre period. Idag vet vi inte om kriget blir långvarigt. Trump har många skäl att avsluta det i närtid.

Kreditmarknaden och bankerna har successivt reducerat utlåningen till producenter av fossila bränslen och ökat utlåningen till förnyelsebar energi. Ett beslut som man säkerligen är glad för idag. Om oljepriset ligger kvar på högre nivåer kommer omställningen till alternativa energikällor skjuta fart igen och försäljningen av elbilar öka.

Världsekonomin har blivit mindre beroende av olja och gas. Det är fortfarande viktiga insatsvaror men systemriskerna behäftade med sektorn har minskat, vilket kreditmarknaden tydligt har visat under de senaste veckorna.