Gästkrönika: ”Fattar du egna beslut? Tänk igen”

Även om vi människor gärna tror att vi fattar rationella och opåverkade beslut stämmer inte det. I själva verket ”knuffas” vi att göra olika beslut, något som kan vara både bra och dåligt – även i ekonomiska sammanhang, skriver Christina Sahlberg.

Du har säkert sett synillusionen Müller-Lyer illusion (se bild nedan). Trots att man får bevisat för sig att linjerna är lika långa så är det svårt att se.

Just synen är något som vi är bra på. En stor del av våra hjärnor är dedikerade till syn och vi är evolutionärt designade för att se och tolka information. Vi övar på att se flera timmar varje dygn och trots detta gör vi många misstag.


Hur ligger det då till med sådant som vi inte gör så ofta, till exempel tar finansiella beslut? Det finns ingen del i hjärnan som genom evolutionen har utvecklats för just detta och vi gör det ytterst få timmar om dagen. Ja, du hör ju, det är upplagt för en hel del misstag här. Men vi tror ofta felaktigt att våra beslut är rationella och att vi inte har påverkats av något som vi inte är medvetna om. Till exempel väljer vi ofta det som redan valts åt oss, det vi ”knuffas” till, framförallt när vi står inför viktiga och svåra val. Förutom brist på övning hittar vi förklaringen i evolutionen. Att inte ändra på tidigare väl fungerande val, till exempel vägvalet till vattenhålet, var ofta bäst för överlevnad.

Müller-Lyer illusion.

Mottagaren av Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne 2017, Richard Thaler mest kända arbete handlar om ”nudging” det vill säga att knuffa oss att fatta beslut.

”Genom att veta hur folk tänker kan vi göra det enklare för dem att välja vad som är bäst för dem, deras familjer och samhället”, skrev Thaler och Sunstein i sin bok Nudge (2008).


Några exempel på framgångsrik nudging:

  • För att öka oroväckande lågt pensionssparande inom den privata sektorn i Storbritannien uppmanade regeringen arbetsgivarna att inrätta ett system för automatisk sparande under 2012. Detta innebar att arbetstagare automatiskt placerades i en pensionsplan där pengar drogs från lönen om de inte formellt begärt att detta INTE skulle ske (opt-out). Tror du det fungerade? De fyra första åren ökade antalet personer som sparade till sin pension från 2,7 till 7,7 miljoner.
  • Ett annat exempel från den icke finansiella värden är organdonationer. Beroende på hur frågan ställs när vi ska välja om vi vill vara med i ett organdonationsprogram så blir resultatet väsensskilt olika. Man har kunnat se att i länder med lågt deltagande ställs frågan ungefär såhär: Kryssa i rutan nedan om du vill delta i organdonationsprogrammet (opt-in). I länder med högt deltagande ställs frågan ungefär såhär: Kryssa i rutan nedan om du inte vill delta i organdonationsprogrammet (opt-out).


Nudging fungerar alltså utmärkt men är inte ett helt okontroversiellt sätt att påverka oss. För går det att nudga oss till bra beslut så går det ju också att nudga oss till mindre bra sådana.

Bakgrund | Christina Sahlberg

  • Sparekonom hos prisjämförelsetjänsten Compricer (med samma ägarbolag som Omni Ekonomi)
  • Prisbelönt profil inom ekonomi och sparande, som bland annat skrivit flera böcker i ämnet
  • Examen i både civilekonomi och psykologi

Fotnot: Skribenten representerar ett företag som är aktör med egna intressen på marknaden.