Gästkrönika: ”Ellos och Intrum – två patienter som tillfrisknat”
Att bolag ibland tvingas ställa in skuldbetalningar kan låta dramatiskt. Men det är ingen automatisk dödsdom – Ellos och Intrum är två exempel på bolag som blommat ut efter defaulten. Det skriver Stefan Westfeldt, chefsförvaltare på Vinga Asset Management och ny gästkrönikör hos Omni Ekonomi.
Det finns många anledningar till att företag vill låna kapital. Exempelvis att finansiera sin löpande verksamhet, genomföra ett förvärv eller leva upp till ägarnas avkastningskrav. För oss i Norden har den goda efterfrågan på skuldfinansiering resulterat i en stadigt växande obligationsmarknad, som i dag omfattar såväl stora börsjättar som mindre företag på den så kallade högräntemarknaden.
Att företag ibland hamnar i default, det vill säga tvingas ställa in en eller flera skuldbetalningar, kan låta dramatiskt. Att affärsidéer ibland försvagas eller att lånebördan blir övermäktig vid en pandemi eller inflationschock är visserligen inte bra, men det är en del av affärslivet. En default innebär ingen automatisk dödsdom för det drabbade företaget utan bör snarare betraktas som en behandlingsbar åkomma.
Testa Omni Ekonomi gratis!
Bli medlem nu – och du får allt innehåll gratis i tre månader.
Förra året överraskades marknaden av två högprofilerade defaults. Både Intrum, med sina dryga 50 miljarder kronor i utestående obligationer, och det anrika e-handelsbolaget Ellos hamnade i default.
Båda hade riskkapitalbolaget Nordic Capital som huvudägare och huvudorsaken var de kraftiga marknadsförändringarna som kom i kölvattnet av inflationschocken 2022–2023. Obligationspriserna sjönk och många investerare sålde sina innehav inför vad som kändes som en osäker framtid. En månad efter defaulten handlades Intrums obligationer runt pris 70 och Ellos runt 80, det vill säga värdefall på 30 procent respektive 20 procent.
Mycket har hänt på den nordiska högräntemarknaden de senaste tio åren. Den är inte bara klart större, den består av många fler kunniga och smarta investerare. Det tog inte lång tid innan obligationsägarna tog kommandot och såg till att restruktureringsprocessen tog tillvara obligationsägarnas intressen.
I Ellos fall leddes processen av norska obligationsägare som Storm Capital och Sissener. Huvudägaren Nordic Capital fick släppa taget helt och hållet. Medicinen blev i detta fall en förlängning och en nedskrivning av obligationen med 50 procent, samt ett fullt övertagande av aktierna. Ellos är i dag ett välfungerande bolag med klart lägre skuldsättning och värdet på obligationsinvesterarnas innehav är cirka 105 procent av den ursprungliga investeringen.
I Intrums fall blev huskuren en förlängning och nedskrivning av obligationerna med 10 procent mot en 10 procents tilldelning av aktiekapital. Intrum har i dag en bättre skuldprofil och värdet på investerarnas innehav är ca 90% av den ursprungliga investeringen. Både Intrum och Ellos har även betalat kuponger på sina obligationer under förhandlingsprocessen. Hade man i dessa båda fall gått emot strömmen och köpt obligationer strax efter defaulttidpunkten så hade avkastningen blivit synnerligen god.
Patienterna har tillfrisknat, således. Långt ifrån alla defaults har såklart en lika positiv utveckling för investerarna som Ellos och Intrum. Fallen visar dock att defaults utgör en hanterbar risk på högräntemarknaden, som skapar möjligheter för bra bolag att komma tillbaka och för investerare att göra bra obligationsaffärer.