Gästkrönika: ”Din syn på tid avgör din ekonomi”
Det finns grovt hugget två typer av människor: de som tänker på livet i termer av timmar och dagar, och de som tänker i termer av år. Den senare gruppen tenderar att vara bättre på att spara långsiktigt.
Men även om du är en person med smalt tidsperspektiv är det inte kört, skriver sparpsykologen Niklas Laninge i en gästkrönika.
Är du en person som tänker på livet i termer av timmar och dagar eller ser du snarare på det i längre perioder som i år? Tillhör du den första kategorin har du sannolikt bra koll på din kalender och funderar ständigt över hur du kan optimera nästa timme för att hinna med allt. På gott och ont är du dessutom mer benägen att unna dig saker här och nu, som en AW med kollegorna eller ett nytt klädesplagg.
På akademiska kallas dessa för ett smalt och ett brett perspektiv på tid, något som har visat sig få stora konsekvenser för ens ekonomiska beteenden, som huruvida man sparar och hur mycket.
Testa Omni Ekonomi gratis!
Bli medlem nu – och du får allt innehåll gratis i tre månader.
Innan du får höra om dessa konsekvenser kan du undersöka hur det ser ut för just dig. Ställ dig frågorna:
- Tänker du ofta på ditt 65-åriga jag?
- Ser du på din kalender som ett år i taget snarare än vecka för vecka?
- Har du redan börjat tänka på vad du ska göra på nyår?
Blev det många ja? Då vågar jag tro att du har ett brett perspektiv på tid. Jag vågar också tro att du sannolikt har ett eller flera långsiktiga sparanden. Forskare som Hal Hershfield i USA och Jonas Hjalmar Blom här i Sverige har nämligen konstaterat att den som tänker på tiden i längre perioder också har mer kontakt med sitt framtida jag, vilket i sin tur gör en mer benägen att fatta ekonomiska beslut som är bra på lång sikt.
Trots att många pratar om hur mycket vi svenskar älskar fonder och aktier så är vi inte så långsiktiga som många tror. Räknar man bort tjänstepensionen så är det långt ifrån alla som kan som sparar i fonder. Svenskarna har runt 3 000 miljarder på sina spar- och transaktionskonton och medianbeloppet för ett investeringssparkonto är knappt 80 000 kronor.
Så långt ifrån alla gör uppoffringar i dag till förmån för sitt framtida jag, varför är det så?
En förklaring som psykologen Jonas Hjalmar Blom ger i sin nya bok ”Du hinner: Ta makten över din tid” är att för de flesta av oss är vårt framtida jag något av en främling. När människor i forskningsstudier ombetts att tänka på sitt framtida jag, har forskare sett att samma områden i hjärnan aktiveras som när försöksdeltagare tänker på en främling. Det är med andra ord inte så konstigt att man unnar sig något här och nu istället för att spara beloppet till sig själv i framtiden.
Vissa av oss är bättre på att sätta ett likhetstecken mellan den man är i dag och den man kommer att vara om 10, 20 eller 30 år. Jag märker det varje gång jag pratar med en kund som har ett långsiktigt sparande. För hen är bilden av sig själv som exempelvis pensionär väldigt tydlig.
Lyckligtvis går det att träna upp sin förmåga att vara i kontakt med sitt framtida jag, något som alltså kan göra dig till en bättre sparare. Ett tips som Jonas kommer med i sin bok är att föra en framtidsdagbok. I denna kan du varje månad skriva några rader om hur ditt liv kan se ut om tio år.
Testa övningen under sommaren och se om det får dig att agera lite mer långsiktigt under hösten. Om så är fallet får ditt framtida jag tacka mig senare.