
Den mänskliga hjärnan är skapad för att se mönster, även där det inte finns några. Fenomenet, som kallas sannolikhetsillusionen, kan göra sig påmint i vardagliga ekonomiska beslut – och det kan bli onödigt kostsamt, skriver Compricers sparekonom Christina Sahlberg i en gästkrönika i Omni Ekonomi.

Tycker du att börsen borde gå upp efter flera dagars nedgång? Eller att elpriset snart måste stiga igen efter att ha varit lågt ett tag? Då kan du ha fastnat i en av våra vanligaste mentala fällor – sannolikhetsillusionen.
Sannolikhetsillusionen, även kallad gambler’s fallacy, är vår tendens att tro att framtida utfall påverkas av tidigare, trots att de i själva verket är helt oberoende. Det klassiska exemplet är ett myntkast: efter fem gånger ”krona” känns det som att ”klave” borde komma. Men sannolikheten är fortfarande 50/50.
Bli medlem nu – och du får allt innehåll gratis i tre månader.
Psykologerna Amos Tversky och Daniel Kahneman visade i ett känt experiment att människor ofta förväntar sig att slumpen ska ”rätta till sig”. När deltagare såg en serie ensidiga myntkast trodde många att det motsatta utfallet snart var mer sannolikt, trots att varje kast är en oberoende händelse.
Det här feltänket handlar inte bara om dålig matematik. Människan är evolutionärt formad för att se mönster, även där inga finns. Våra förfäder överlevde genom att snabbt koppla tystnad till fara eller mörka moln till regn. Att tolka ett mönster som inte fanns var mindre farligt än att missa ett verkligt hot.
Vi lär oss också genom att tolka det som just hänt. När vi ser flera klave i rad känns det fel - vi tror att något måste ändras - trots att slumpen inte fungerar så. Samma tankefel dyker upp i allt från börshandel till elpriser och spel.
Sannolikhetsillusionen smyger sig ofta in i vardagliga ekonomiska beslut:
Så undviker du fällan:
Vi har fortfarande en hjärna formad för ett liv på savannen. Men med rätt verktyg och kunskap om våra mentala genvägar kan vi fatta smartare beslut i vår moderna ekonomi.