Gästkrönika: ”Andra påverkar dig mer än du vill erkänna”

Det är inte fel att ta intryck av andra, men grupptryck trumfar ofta sunt förnuft. Problem uppstår när vi slutar tänka själva, skriver Compricers sparekonom Christina Sahlberg i en gästkrönika.

Vi vill gärna tro att vi är självständiga, rationella varelser som fattar egna beslut. Särskilt när det handlar om pengar. Men det är just där, i våra ekonomiska val, som flockbeteendet ofta kliver fram. Vi fattar ekonomiska beslut inte bara baserat på fakta, utan på vad andra gör. Det kallas social proof, eller socialt bevis, och det påverkar oss mer än vi vill erkänna.

Och det är inte konstigt. Att följa flocken har evolutionärt varit en överlevnadsstrategi. Våra förfäder som bröt sig ur gruppen och gjorde egna riskabla val överlevde inte alltid. Men de som höll sig till gruppen och litade på mängdens val hade större chans att föra sina gener vidare. Det är alltså inte lathet att följa gruppen, det är djupt inprogrammerad smarthet. Eller åtminstone “urtidssmarthet”. Men vad som var smart på savannen är inte alltid smart i dagens samhälle.

Testa Omni Ekonomi gratis!

Bli medlem nu – och du får allt innehåll gratis i tre månader.

Titta bara på aktiemarknaden. När en aktie plötsligt rusar följer ofta en svans av investerare efter. Inte för att något fundamentalt har förändrats, utan för att ”alla andra” verkar veta något. Klassisk fomo (fear of missing out). Detta flockbeteende var tydligt under Gamestop-fenomenet 2021 där småsparare drev upp priset på en aktie utan koppling till dess faktiska värde. Det var inte rationellt, det var social proof på steroider.

Forskning har gång på gång visat hur stark denna effekt är. Ett klassiskt experiment av Solomon Asch från 1950-talet visade hur människor gång på gång svarade fel på en uppenbart enkel fråga, bara för att andra i rummet (som var med i experimentet) svarade fel före dem. Grupptryck trumfade sunt förnuft.

Ett mer samtida exempel kommer från ett fältförsök där forskare undersökte hur man bäst kunde få hotellgäster att återanvända sina handdukar. Olika budskap testades. Ett som talade om miljön, ett som bad om gästernas hjälp och ett som helt enkelt sa: ”75 procent av gästerna i det här rummet återanvänder sina handdukar.” Gissa vilket som fungerade bäst? Det sista. Social proof i sin renaste form.

Det här mönstret genomsyrar även konsumtion. Recensioner på Amazon, stjärnor på Tripadvisor och följare på Instagram signalerar alla: ”Du borde också gilla det här, för andra gör det.”

Det är inget fel i att ta intryck av andra. I många situationer är det faktiskt rationellt. Vi har inte tid att undersöka varje val från grunden. Men problemet uppstår när vi slutar tänka själva och låter kollektivet ersätta vår egen bedömning.

Så nästa gång du står inför ett ekonomiskt beslut och märker att du tänker ”alla andra gör det ju”. Stanna upp ett ögonblick. Flocken har ofta rätt. Men ibland springer den rakt mot stupet.

Bakgrund | Christina Sahlberg

• Sparekonom hos prisjämförelsetjänsten Compricer
• Prisbelönt profil inom ekonomi och sparande, som bland annat skrivit flera böcker i ämnet
• Examen i både civilekonomi och psykologi

Fotnot: Skribenten representerar ett företag som är aktör med egna intressen på marknaden.