Laddar...
Sveriges pågående upprustning är den största sedan kalla kriget. Men den är inte gratis. För att ha råd tar staten hundratals miljarder i lån och ökar den svenska statsskulden.
I maj 2025 presenterades en historisk upprustning av det svenska försvaret. Målet är att Sverige till år 2035 ska lägga 3,5 procent av BNP på rent militärt försvar, i linje med nya Natokrav.
Själva upprustningen stöds brett i riksdagen, men hur den ska finansieras är omstritt. Tidöpartierna har beslutat att låna 300 miljarder kronor till ändamålet, vilket ökar den svenska statsskulden. Socialdemokraterna vill i·stället finansiera upprustningen med en ny beredskapsskatt.
Försvarsfrågan är mycket viktigare för svenska väljare än förut. I vårens mätningar från Novus och Verian säger omkring 35 procent av väljarna att försvaret är en av deras allra viktigaste frågor. Det är ett stort uppsving och frågan har nu större tyngd än exempelvis klimatet.
I hela Europa och resten av världen syns en liknande upprustning. Enligt en rapport från forskningsinstitutet Sipri 2025 ökade de globala militära utgifterna med 9,4 procent 2024, på grund av bland annat Ukrainakriget. Och trenden fortsätter. I Europa diskuteras värnplikt i länder som Tyskland, Frankrike, Polen och Storbritannien.
… det svenska försvaret bantades kraftigt efter kalla kriget? Budgetsatsningarna kapades, hälften av regementen lades ner och antalet värnpliktiga störtdök. I dag är utvecklingen den motsatta. Sverige öser pengar över Försvarsmakten, som planerar att nästan fördubbla antalet värnpliktiga varje år fram till 2032.
Det svenska vägvalet kan ställas mot Finlands. Grannlandet valde att inte rusta ner i fredstid och har i dag ett mycket starkt försvar.
Har du frågor, förslag eller synpunkter på Omnis valsatsning att ge kontext till sakfrågorna? Hör av dig till oss på mer@omni.se.