Laddar...
Trots att kommunerna haft huvudansvar för skolan i 35 år lever frågan om ett förstatligande. Tidöpartierna är splittrade och en oväntad trio är de enda riksdagspartierna som är för.
Sedan början av 1990-talet ligger huvudansvaret för skolorna hos kommunerna – men frågan om staten ska ta över har varit uppe på tapeten i flera år.
Senast frågan utreddes var 2022. Då kom utredaren fram till två alternativ: att staten helt tar över ansvaret eller förstärker sin styrning. Slutsatsen var att det första alternativet är för komplext, tar för lång tid och därför är omotiverat.
V, L och SD är för ett förstatligande för att skapa mer likvärdiga förutsättningar för Sveriges elever. Övriga riksdagspartier är emot men tycker att staten ska ta ett större ansvar för finansieringen.
Det finns alltså ingen majoritet för att förstatliga skolan i dag, och Tidöpartierna är splittrade i frågan.
Å ena sidan: Utanför partipolitiken drivs linjen att förstatliga skolan av bland andra Sveriges Lärare och Saco. De anser att staten på sikt bör ta över huvudansvaret för skolan för att skapa ett mer sammanhållet skolsystem där kvaliteten är mer likvärdig. Ett annat argument för att öka statens inflytande är att resurserna lättare kan styras utifrån socioekonomiska behov och inte utgå från kommunernas skolbudgetar.
Å andra sidan: Bland kritikerna finns Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) som menar att beslut som rör skolan måste fattas nära de medborgare som berörs. Ett förstatligande skulle även försvåra kommunernas möjlighet att samordna skolan med andra ansvarsområden, som förskola och socialtjänst.
Knappt sex av tio svenskar är för ett förstatligande av skolan, visar den nationella SOM-undersökningen från 2025. I åldersgruppen 16-29 år är stödet minst – bara 34 procent tycker att det är en bra idé.
En rapport från Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitik från 2020 visar att resultatskillnaderna mellan skolor har ökat stadigt sedan början av 1990-talet. Utvecklingen förklaras dock med att segregationen har ökat, och inte att den faktiska kvalitetsskillnaden har blivit större. Enligt rapporten är det friskolereformen och det fria skolvalet som i hög grad bidragit till skillnaderna.
Finland brukar ju lyftas som en förebild när det kommer till skolan – åtminstone när det gäller skolresultat. Landet har ett decentraliserat system där kommunerna äger och driver skolorna, precis som i Sverige. Det som skiljer länderna åt är att det råder totalförbud mot vinstuttag i friskolor i Finland. De har också betydligt högre utbildningskrav på lärare.
… kommunaliseringen av skolan röstades igenom med bara fem rösters marginal år 1989? Det var dåvarande skolminister Göran Persson (S) som drev igenom förslaget, som klubbades efter sex timmars debatt i riksdagen. Tusentals lärare strejkade utanför riksdagen i protest, skriver Vi Lärare.