Eurodebatten

Sakfrågan i korthet

I folkomröstningen 2003 röstade 56 procent av svenskarna nej till att införa euron. Omröstningen har länge setts som ett facit på att svenskarna inte vill byta, men egentligen har Sverige lovat EU att på sikt gå med i valutasamarbetet.

I början av 2026 sa finansminister Elisabeth Svantesson (M) att hon vill utreda ett införande av euron om hon sitter kvar efter valet. Även L, C och KD är för en utredning.

Liberalerna har länge drivit på för att byta valuta. Under våren ingick partiet och Sverigedemokraterna överenskommelsen “Sverigelöftet” som innebar att L slopade sin röda linjen mot SD i regering. I utbyte gick SD bland annat med på att hålla en ny folkomröstning om euro 2030. Men det är långt ifrån säkert att den blir av.

Så tycker väljarna

Det folkliga stödet för euron är lågt och har minskat ytterligare senaste året, enligt SCB:s årliga undersökning. Enligt årets mätning hade 29 procent av svenskarna röstat ja om det hölls en ny folkomröstning i dag, medan 52,1 procent hade röstat nej. Förra året var motsvarande siffror 32 respektive 49,5 procent.

Det visar statistiken

Utblick i världen

21 av 27 medlemsländer i EU använder euron som valuta, senast Bulgarien som anslöt vid årsskiftet. Av övriga sex länder – Sverige, Danmark, Polen, Ungern, Tjeckien och Rumänien – har alla länder förutom Danmark förbundit sig att på sikt införa euron.

Visste du att …

… de sju eurosedlarna avbildar sju olika broar? För att inget medlemsland skulle känna sig upprört, förbisett eller kränkt skapades sju helt påhittade broar som representerade perioder och stilar, snarare än verkliga byggnadsverk. Men staden Spijkenisse i Nederländerna föll för broarna. Under 2010-talet skapade designern Robin Stam replikor av alla sju broar, så nuförtiden finns de alltså även i verkligheten.