Bränslepriserna

Sakfrågan i korthet

Stängningen av Hormuzsundet till följd av Irankriget har lett till ökade bränslepriser. Det har återigen aktualiserat frågan om vad politikerna kan göra för att sänka priset vid pump och stötta hushållen.

Den 1 maj 2026 sänkte Tidöpartierna tillfälligt skatten på bensin och diesel till EU:s miniminivå. Sänkningen gäller från 1 maj till 30 september och beräknas kosta 1,5 miljarder kronor. Vid en extra ändringsbudget senare under våren satsades ytterligare 7,7 miljarder för att sänka priset vid pump med 3 kronor per liter mellan 1 juli och 30 november.

Kritikerna kallar förslaget dyrt och kortsiktigt och menar att det minskar incitamenten att elektrifiera fordonsflottan.

Så tycker väljarna

Det finns inga färska opinionsmätningar om vad väljarna tycker om bränslepriserna generellt. Forskningsprogrammet Fairtrans ställde 2023 frågan i relation till klimatomställningen. Resultatet var att 58 procent tycker att det är viktigare att politikerna lägger pengar på klimatomställningen än att verka för låga bensinpriser. Samtidigt fanns det då ingen majoritet för att höja bränsleskatten för att snabba på klimatomställningen.

Det visar statistiken

Utblick i världen

Ökningen av oljepriset slår olika hårt mot olika delar av världen. Oljelandet Norge är till exempel mer utsatt än Sverige, vilket har fått bilkörande norrmän att vallfärda över gränsen för att tanka här i stället. Samtidigt väntas frågan få stor betydelse i höstens mellanårsval i USA, förutsatt att kriget inte tar slut snart. Donald Trumps vallöfte var att göra det billigare för amerikaner att tanka – men kriget har i stället gjort det dyrare.

Visste du att …

… riktpriset för bensin och diesel fortfarande är en bra bit ifrån de nivåer som rådde för några år sedan? I oktober 2022 var riktpriset för diesel 27,7 kronor och bensin 21,6 kronor per liter. I april 2026 var riktpriserna 22,9 för dieseln och 19,0 för bensinen, enligt uppgifter från Drivkraft Sverige.