Kriget i Iran har drivit upp bränslepriserna och satt press på politikerna att agera. Regeringen har svarat med en tillfällig skattesänkning. Men oppositionspartierna vill ha mer.
Stängningen av Hormuzsundet till följd av Irankriget har lett till ökade bränslepriser. Det har återigen aktualiserat frågan om vad politikerna kan göra för att sänka priset vid pump.
I slutet av mars 2026 föreslog regeringen och SD att skatten på bensin och diesel tillfälligt ska sänkas till EU:s miniminivå för att stötta hushållen. Sänkningen ska gälla från 1 maj till 30 september och beräknas kosta 1,5 miljarder kronor.
S-ledaren Magdalena Andersson har välkomnat förslaget men menar att regeringen gör för lite och agerar för sent. Förslaget har också fått kritik för att vara kortsiktigt och för att minska incitamenten att elektrifiera fordonsflottan.
Det finns inga färska opinionsmätningar om vad väljarna tycker om bränslepriserna generellt. Forskningsprogrammet Fairtrans ställde 2023 frågan i relation till klimatomställningen. Resultatet var att 58 procent tycker att det är viktigare att politikerna lägger pengar på klimatomställningen än att verka för låga bensinpriser. Samtidigt fanns det då ingen majoritet för att höja bränsleskatten för att snabba på klimatomställningen.

Ökningen av oljepriset slår olika hårt mot olika delar av världen. Oljelandet Norge är till exempel mer utsatt än Sverige, vilket har fått bilkörande norrmän att vallfärda över gränsen för att tanka här i stället. Samtidigt väntas frågan få stor betydelse i höstens mellanårsval i USA, förutsatt att kriget inte tar slut snart. Donald Trumps vallöfte var att göra det billigare för amerikaner att tanka – men kriget har i stället gjort det dyrare.
... riktpriset för bensin och diesel fortfarande är långt ifrån de nivåer som rådde under början av 2020-talet? I oktober 2022 var riktpriset för diesel 27,7 kronor och bensin 21,6 kronor per liter. I mars 2026 var riktpriserna 22,3 för dieseln och 17,9 för bensinen, enligt uppgifter från Drivkraft Sverige.