Laddar...
Barnafödandet
Det minskade barnafödandet har återigen blivit en politisk fråga i Sverige. Men vad som ligger bakom och vilka åtgärder som kan få fart på födandet är fortfarande under utredning. Samtidigt menar kritiker att färre barn inte nödvändigtvis är ett problem.
Sakfrågan i korthet
De senaste fyra åren har antalet födda barn i Sverige minskat. Enligt SCB ser trenden ut att fortsätta och det har fått politikerna att agera. Sommaren 2025 tillsatte regeringen en utredning om orsaker och möjliga åtgärder för att fler ska skaffa barn. Den ska vara klar 2028.
I april föreslog Tidöpartierna ett fördubblat antal statligt finansierade IVF-försök – den hittills mest konkreta åtgärden för att få fart på födandet. Oppositionen har i sin tur pekat på ekonomisk ojämlikhet och en osäker bostadsmarknad som orsaker till att färre skaffar barn.
Även andra förslag på åtgärder har dryftats. Till exempel har Liberalerna föreslagit sänkt skatt för barnfamiljer.
Så tycker partiernaBör Sverige införa skattelättnader för barnfamiljer för att öka barnafödandet?
- VKanske
- SKanske
- MPNej
- CNej
- LJa
- MJa
- KDJa
- SDJa
Argument för och emot
Å ena sidan: Minskade födelsetal beskrivs ofta som dåligt för välfärden, eftersom allt färre unga behöver försörja allt fler äldre. Färre barn innebär färre förskolor och, på lite längre sikt, färre skolor, universitet och bostäder. Samtidigt kommer det råda resursbrist i äldrevården. Enligt en rapport från Socialstyrelsen kommer äldreomsorgen behöva rekrytera drygt 50 000 nya medarbetare fram till 2030.
Å andra sidan: Klimatforskare menar att en minskad befolkning kan vara positivt, eftersom jordens resurser då räcker till fler och färre personer släpper ut mindre växthusgaser. Enligt en studie från Göteborgs universitet från 2018 kan en minskad befolkning dessutom ha sociala fördelar, till exempel högre löner för de som arbetar, minskad trängsel och färre köer.
Det visar statistiken
Utblick i världen
Sverige är inte ensamt om att brottas med sjunkande födelsetal. I hela EU föddes i genomsnitt 1,34 barn per kvinna år 2024 – lägre än Sveriges genomsnitt på 1,43 och långt ifrån de 2,1 barn som behövs för att en befolkning ska fortsätta växa. Malta har lägst fruktsamhet i EU med 1,0 barn per kvinna medan Bulgarien har högst med 1,72 barn per kvinna.
Sydkorea har världens lägsta födelsetal med 0,8 barn per kvinna år 2025.
Visste du att …
… ett fortsatt minskat barnafödande och minskad migration kan leda till 4,4 miljoner färre invånare och en halvering av svensk BNP till år 2100? I alla fall enligt ett värsta scenario i regeringens första delrapport som lades fram i december 2025. I det minst pessimistiska scenariot blir effekterna inte lika dramatiska. Då sker i stället en begränsad ökning av folkmängden med 0,4 miljoner till 2100.