Arbetslösheten är en huvudvärk för regeringen. En halv miljon människor står utan jobb i Sverige och trenden sedan maktskiftet är jobbig läsning för statsminister Ulf Kristersson (M).
Arbetslösheten har stigit under mandatperioden och naglat sig fast närmare 9 procent, trots flera åtgärdsförsök. Regeringen härleder problemen till en utdragen lågkonjunktur och strukturella utmaningar, som att arbetssökande saknar rätt kompetens för de lediga jobben. Men kritikerna, med Socialdemokraterna i spetsen, anklagar regeringen för att sakna krisinsikt och kräver fler satsningar.
Tidöregeringen har även höjt taket i a-kassan, men samtidigt snabbat på nedtrappningen vid längre arbetslöshet. Regeringen anser att upplägget ökar incitatmenten att hitta jobb, medan oppositionen är kritisk.
Jobbfrågan har gjort en tydlig resa under mandatperioden. Strax efter valet 2022 pekade omkring 20 procent av svenskarna ut arbetslösheten/sysselsättningen som en av sina viktigaste politiska frågor. I I dag nosar nivån på 40-strecket, visar en Novusmätning.
Sveriges arbetslöshet är klart högre än EU-snittet på 5,9 procent. Den säsongsrensade siffran i Sverige var i februari 8,5 procent, samma nivå som i Grekland. Faktum är att bara två EU-länder har en högre notering: Spanien och Finland.
… inget land vill ha för låg arbetslöshet? Det är en sanning med modifikation, men inom nationalekonomin finns teorin NAIRU, eller jämviktsarbetslöshet. Om alla invånare jobbar ökar befolkningens köpkraft, vilket driver upp priserna och inflationen. Enligt teorin kan en rimlig arbetslöshet därför ligga på cirka 4 till 5 procent. Detta är svårmätt och mest en teoretisk modell. Men medan politiker förstås gärna kommunicerar att alla ska få jobb talar ekonomer snarare om att hitta balansen.