Laddar...
Den höga arbetslösheten är en huvudvärk för regeringen. En halv miljon människor står utan jobb i Sverige och kurvan har med tiden gått åt fel håll.
Arbetslösheten har stigit under mandatperioden och naglat sig fast närmare 9 procent, enligt SCB:s Arbetskraftsundersökningarna (AKU). Regeringen härleder problemen till en utdragen lågkonjunktur och strukturella utmaningar, som att arbetssökande saknar rätt kompetens. Men kritikerna anklagar regeringen för att sakna krisinsikt och kräver mer.
AKU är Sveriges officiella arbetsmarknadsstatistik. Samtidigt pekar regeringen hellre på närliggande statistik: sysselsättningssiffran och inskrivna på Arbetsförmedlingen. Sverige har en hög sysselsättningsgrad och under mandatperioden har antalet sysselsatta blivit fler. Andelen faktiskt inskrivna på Arbetsförmedlingen har legat stabilt runt 6,5 procent, en siffra som bygger på data direkt ur deras register (Läs mer om skillnaden mellan Arbetsförmedlingens och SCB:s statistik)
Tidöpartierna har satsat på utbildningar som leder till jobb och höjt taket i a-kassan, men samtidigt snabbat på nedtrappningen vid längre arbetslöshet. Regeringen anser att upplägget ökar incitamenten att hitta jobb, medan oppositionen är kritisk.
Jobbfrågan har gjort en tydlig resa under mandatperioden. Strax efter valet 2022 pekade omkring 20 procent av svenskarna ut arbetslösheten/sysselsättningen som en av sina viktigaste politiska frågor. I dag nosar nivån på 40-strecket, visar en Novusmätning.
Sveriges arbetslöshet är klart högre än EU-snittet på 6,0 procent, visar Eurostat. I Sverige var den säsongsrensade siffran i juni 8,7 procent, enligt AKU. Faktum är att bara två EU-länder har en högre notering: Spanien och Finland.
Siffrorna bygger på Arbetskraftsundersökningarna (AKU), som följer internationella definitioner. Ändå är jobbsiffror svåra att jämföra mellan olika länder eftersom befolkningar och arbetsmarknader är uppbyggda på olika sätt. Ett land där många studenter söker extrajobb – som Sverige – kan exempelvis få högre uppmätt arbetslöshet.
… inget land vill ha för låg arbetslöshet? Det är en sanning med modifikation, men inom nationalekonomin finns teorin NAIRU, eller jämviktsarbetslöshet. Om alla invånare jobbar ökar befolkningens köpkraft, vilket driver upp priserna och inflationen. Enligt teorin kan en rimlig arbetslöshet därför ligga på cirka 4 till 5 procent. Detta är svårmätt och mest en teoretisk modell. Men medan politiker förstås gärna kommunicerar att alla ska få jobb talar ekonomer snarare om att hitta balansen.
Har du frågor, förslag eller synpunkter på Omnis valsatsning att ge kontext till sakfrågorna? Hör av dig till oss på mer@omni.se.