Enligt statistiken har Sverige högsta ungdomsarbetslösheten i EU. För att få fart på arbetsmarknaden har regeringen sänkt arbetsgivaravgiften för unga. Men kritiker varnar för en dyr och ineffektiv åtgärd.
Den 1 april sänkte regeringen arbetsgivaravgiften för unga födda 2003–2007 med lägre månadslöner. Sänkningen gäller till 30 september 2027. När det blir billigare att anställa hoppas regeringen sänka ungdomsarbetslösheten och stärka arbetsmarknaden.
Åtgärden väntas minska statens skatteintäkter med omkring sex miljarder om året. Förslaget har av kritikerna dömts ut som dyrt och ineffektivt. Centerpartiet, som länge har haft detta som en profilfråga, är i stället kritiskt mot att åtgärden inte görs permanent.
Å enda sidan: Dyrt och ineffektivt, menar alltså kritikerna. Studier har visat att mellan 6 000 och 16 000 jobb skapades när avgiften var sänkt 2007–2016. Men en titt på skattebortfallet visar att varje jobb kostade ungefär en miljon kronor, enligt Ekot. Nationalekonomen Lars Behrendtz säger att effekten är särskilt liten då många av de unga ändå hade fått jobb.
Å andra sidan: Regeringen anser att åtgärden kan hjälpa unga att få in en fot på arbetsmarknaden. Ekonomin kan också få en skjuts under en period då många företag är försiktiga att anställa. Att införa samma förslag för några år sedan hade varit ”hål i huvudet”, men är helt rätt under lågkonjunkturen, har Ebba Busch (KD) sagt till Expressen.
Inget annat land i Europa har högre ungdomsarbetslöshet än Sverige, visar officiell statistik från Eurostat. Med en arbetslöshet på cirka 24 procent ligger Sverige 9 procentenheter över EU-snittet. Förutom Sverige är det bara Frankrike, Finland och Spanien som redovisar över 20 procent.
… arbetslöshetssiffran kanske bör tas med en nypa salt? Enligt SCB var 24,3 procent av 15-24-åringarna arbetslösa i fjol, men räknemetoden spelar in. Av de 169 500 unga arbetssökande var en majoritet, 102 400, heltidsstuderande. Många av dem skulle knappast betraktas som arbetslösa i klassisk bemärkelse, trots att de kanske söker ett extrajobb jämte studierna. Förenklat kan man säga att siffran fångar upp alla unga som vill ha ett jobb, men som inte får ett. Eftersom dynamiken för unga på arbetsmarknaden är olika i olika länder blir det också svårt att jämföra.
Har du frågor, förslag eller synpunkter på Omnis valsatsning att ge kontext till sakfrågorna? Hör av dig till oss på mer@omni.se.