Olyckskorparna varnar för att AI kan ta många jobb – och den snabba utvecklingen har därför gett förespråkarna av en basinkomst vatten på sin kvarn. Men politiskt tycks frågan vara stendöd.
AI:s snabba utveckling förändrar arbetsmarknaden. En farhåga – eller möjlighet beroende på vem du frågar – är att AI-verktyg ska automatisera en lång rad processer och därmed äta upp många jobb.
Det har gett nytt liv till frågan om en basinkomst. Basinkomst är en utbetalning som görs till alla i ett samhälle, utan krav på motprestation.
I Sverige har Miljöpartiet drivit frågan flitigast med återkommande motioner om att utreda en basinkomst. Behovet har motiverats på olika sätt, men i närtid har det handlat om att AI kan ta jobben. När Daniel Helldén tillträdde som språkrör 2023 sade han sig vilja utreda en basinkomst av just den anledningen och fyra miljöpartister lade fram samma förslag i en motion i oktober 2025. Men till Omni säger partiet sig nu inte driva frågan.
Runtom i världen har många försök gjorts med basinkomst. Ett av de mest uppmärksammade försöken gjordes i Finland 2017–2018, då 2 000 arbetslösa fick en månatlig basinkomst på omkring 6 000 kronor. Förhoppningen var att pengarna skulle ge personerna mer kontroll över sin situation och därmed öka deras chanser att hitta jobb. Personerna blev överlag gladare men förblev jobblösa, summerar BBC.
… tanken på en basinkomst är över 500 år gammal? Idén brukar tillskrivas Thomas More som i sin bok ”Utopia” från 1516 lät huvudpersonen Raphael Hythlodaeus föra fram förslaget. Inget straff i världen kommer stoppa en riktigt hungrig tjuv, sa Hythlodaeus, som såg det som smartare att “förse alla med någon form av försörjning”. Genom åren har många tänkare lyft frågan och grundidén har vunnit stöd på både vänster- och högersidan.
Har du frågor, förslag eller synpunkter på Omnis valsatsning att ge kontext till sakfrågorna? Hör av dig till oss på mer@omni.se.