Laddar...
Så sent som förra sommaren blev det lättare att byta juridiskt kön. Men trots att reglerna nyss har klubbats öppnar flera partier för att riva upp lagändringen.
Våren 2024 klubbades den nya könstillhörighetslagen och sommaren 2025 trädde den i kraft. Lagen gör det enklare att byta juridiskt kön eftersom kravet på en medicinsk könsdysforidiagnos togs bort och ersattes med ett krav på intyg från vården. Åldersgränsen sänktes samtidigt från 18 till 16 år med målsmans godkännande.
Bara KD och SD röstade emot lagen, men både S och M hade heta interna debatter. Bara ett drygt halvår efter att lagen klubbats sa Moderaterna att lagen bör ses över så att kriminella inte kan utnyttja den, efter uppmärksammade fall där personer dömda för grova våldsbrott bytt juridiskt kön.
Å ena sidan: Hbtqi‑organisationer lyfter att lagen är ett sätt att stärka transpersoners rättigheter, exempelvis rätten till privatliv och kroppslig integritet. De lyfter även att juridiskt kön inte längre bör vara villkorat av ingrepp i kroppen eller en lång medicinsk process, och att den sänkta ribban kan minska psykisk ohälsa och byråkratiskt krångel för transpersoner och intersexpersoner.
Å andra sidan: Kritikerna menar i stället att sänkt tröskel och åldersgräns kan leda till förhastade beslut, särskilt bland unga, i ett läge där diagnoser av könsdysfori ökat kraftigt utan att orsakerna är helt klarlagda. Kvinnorättsorganisationer uttrycker oro för konsekvenser för flickors och kvinnors rättigheter, exempelvis i omklädningsrum, idrott eller statistik, och menar att beslutet togs trots betydande folkligt motstånd.
Två opinionsmätningar genomfördes när lagen skulle klubbas våren 2024 och båda visade ett stort motstånd mot lagen. Enligt Verian/TV4·Nyheterna ansåg 59 procent av svenskarna att förslaget var mycket eller ganska dåligt, medan bara 22 procent ansåg att det var en bra lag. I en mätning från Demoskop/Aftonbladet var siffrorna snarlika: 60 procent emot och 20 för. Bland Tidöväljarna var stödet i den mätningen blott 6 procent.
Jämfört med övriga Norden har Sverige fortfarande den mest restriktiva lagstiftningen när det kommer till att ändra juridiskt kön. Systemen i Norge, Danmark, Finland och Island bygger i klart högre utsträckning på självidentifikation och kräver inga intyg från vården.
Andra länder har liknande system som Sverige där det krävs någon form av vårdintyg eller medicinska utlåtanden – mellanvägen. En tredje kategori länder, exempelvis Japan, kräver fortfarande irreversibla medicinska ingrepp för att staten ska erkänna ett nytt juridiskt kön.
… lagen om könstillhörighet skapade stor splittring inom Socialdemokraterna? S-kvinnors ordförande Annika Strandhäll kallade lagen ”tokig” och krävde mer utredning kring den kraftiga ökningen av könsdysfori bland flickor – trots att hon själv 2018 drev en liknande reform. Trycket på henne att ändra sig ledde till intern konflikt mellan S-kvinnor och partiets hbtqi-förbund.
Har du frågor, förslag eller synpunkter på Omnis valsatsning att ge kontext till sakfrågorna? Hör av dig till oss på mer@omni.se.